Inte tomhänt

Om ni alltså tror att jag kom hem tomhänt från Storbritannien, så glöm det. Den vita kappsäcken var proppfull, så full att jag nästan inte klarade av att få fast den. Huh, huh. Och då hade jag ändå inte shoppat just alls. Fattar inte riktigt hur det kunde gå så. Tur att jag inte handlade så mycket engelska karameller. Det var lite svårt med det där för om man inte var uppmärksam så stod det Made in Poland. Baaah, när har karameller tillverkade i Polen blivit engelska? Hrmpf!

Jag köpte en virktidning, Inside Crochet. Den finns åtminstone inte här i stan. Som gåva medföljde den där sjalbroschen.

Och så köpte jag en virktidning till, Crochet now. Den här finns inte heller i stan.

Som gåva med Crochet now fick man de här grova bambuvirknålarna och ett litet extra mönsterhäfte.

Inte kunde jag ju nöja mej med enbart virktidningar, så jag köpte en sticktidning också, Let's knit.

Med Let's knit fick man den här påsen med garn och tillbehör samt ett litet extra häfte med beskrivningar...

... och ett blad med beskrivningar till Arnes och Carlos julkulor. Jag är lite sur på det här. Skulle de vara två kvinnor så skulle de inte alls vara lika upphaussade, tyvärr. Det är orättvist tycker jag. Det är väl nu inte hela världen att män stickar? Det fick pojkarna göra under andra världskriget här i landet när de behövdes varma yllesockor till fronten. Så karlar har ju nog kunnat sticka förr också. Så det så!

Sen bara måste jag köpa den här virknålen för att den har en så häftig färg! Min kollega stod och tummade på en rosa sybåge, men hon lät bli den. Jag kanske borde ha köpt en sådan också?

De här två virknålarna måste jag bara ha, för de sitter så bra i min hand. Dessutom är det bra med en mellannummer som 3,25 då blir provlappen perfekt.

Knappar behövs alltid till diverse projekt. Om inte annat så kanske på julkorten? Fast då borde de kanske ha varit röda?

Ja, ja, jag erkänner, jag köpte hela tre garnnystan!!! Jag fick ju 3 för priset av två, så... Det är 25 gram/nystan så det blev endast 75 gram! Inget som gjorde att kappsäcken bågnade. Ytterst förståndigt och måttligt av mej, inte sant?
Under garnen ser ni mönstret på min vackra korta nattskjorta som jag också köpte i England. Antagligen kan den fungera som t-shirt åt mej nästa sommar bara ni inte avslöjar mej! Ingen vet ju vad det där sköna bomullsplagget är egentligen. 
Ni förstår ju att jag blev stormförtjust i fjärilsmönstret och framförallt färgen.

Jag reste inte tomhänt heller. På flyget till England satte jag upp 7 maskor och så här långt kom jag på min skira sjal under veckan, som gick. På hemvägen fick stickningen resa i kappsäcken för jag visste att jag inte skulle orka med den vid den sena timmen.

Och nu, nu mina vänner är det dags för kvällste och lite skir stickning.