Nöden har ingen lag

Idag har jag varit iväg med bisin min. Han körde västerut, för han skulle byta en gasflaska, som var fel, i Puuilo. Tänka sig, jag fick följa med.

När han kurvade in på Puuilos parkeringsplats i västra grannstaden, sa han att han skulle ännu sen till Helsingfors till Hitsitalo! Ve och fasa, jag hade båda mina sockstickningar hemma!

I Puuilo stegade jag direkt till garnhyllan med 7-bröder. Nöden har ingen lag. Jag var helt enkelt tvungen att köpa sockgarn och strumpstickor.

Jag har alltså köpt 200 gram garn idag! Uj, uj, uj! Jag köpte också två förpackningar med strumpstickor, för jag var helt tom i huvudet och kom inte alls ihåg vilken grovleks stickor jag brukar ha till 7-bröder garnet, 3½ eller 4. Dessvärre hann jag endast sätta upp till en ny sockstickning. I princip skulle jag alltså inte alls ha behövt den här utrustningen, men det kunde jag ju inte veta. Och hellre stickar jag sockor än sitter och slösurfar på telefonen.
Nå, nu kan jag ju kolla på lite andra mönster än alldeles vanliga sockor. Men först ska jag nog ha de två jag håller på med, färdigstickade.

Svetshuset hade flyttat från Tattarmossen till Malm, så det var allt tur att jag var med och kunde navigera med min smarttelefon till den nya adressen i Malm.

– Ska vi fara till Figurlandia, frågade bisin min när vi styrde hemåt.
– Det är ju ändå här breve, fortsatte han.
– Tror du att det är öppet då, frågade jag ytterst skeptiskt. Under två somrars tid hade vi ju försökt att komma in utan resultat.
– Vi testar, sa bisin min och körde till Finlands största leksaksloppis!

Åååh! Jag blev alldeles, alldeles förstummad och yr i huvudet av den här mängden leksaker av alla de sorter. Gångarna var trånga, så det gällde att gå försiktigt, sa man inte drog ner nånting.

Det fanns hur många lådor som helst med lego och Duplo. Om du till exempel saknar hjul till ditt legobygge, så fanns här en hel plastlåda full med sådana.

Borde kanske ha köpt lite träklossar? Eller damen i hatten?

Eller de där slotten med tinnar och torn där uppe på hyllan?

Eller bilar?

Bokhögarna bläddrade jag inte ens i, för nej, nej, inga flera böcker här inte.

Vitrinskåpen var fulla av små figurer. Duplon fanns det i parti och minut.

Här delar leksakerna plats med porslin.

Längs med ena väggen fanns ett stort Duplobygge, som ägarens barn hade gjort för länge, länge sedan. Det var inte till salu. Det fanns också en stor hörna med Muminleksaker. Hyllor med Fisher Price figurer, osv. osv. Det var så mycket att jag blev alldeles yr i huvudet.

Det här var det enda jag till sist köpte och den tänker jag bli med alldeles själv! Det är nu andra sparbössan i min samling, som kanske nog slutar genast här. Bisin min sade att vi ska besöka Figurlandia på nytt och då tillsammans med barnbarnen. Vad månne de säger? Ska bli spännande!

Hungern slog till på hemvägen, så det fick bli en ytterst sen lunch på Herkkules invid motorvägen.

Oj, en sån dag, säger jag bara. Och jag som hade tänkt ta det lite lugnt och sitta i gungstolen och sticka. Jag kommer att drömma om leksaker i natt.

Önskar er alla en fin lördag!