Hipp, hipp, hurra!

Idag säger vi grattis till 30-åringen!

Visst har ni sett att om ni har försökt googla idag, så har ni mötts av en sådan här bild. Det är Googles sätt att med en doodle hylla WWW = World Wide Web, som fyller 30 år idag. Om inte Tim Berners-Lee hade utvecklat de tre teknologiska grundstenar som webben fortsättningsvis vilar på HTML (HyperText Markup Language), systemet med unika internetadresser URL (Uniform Resource Locator) samt HTTP (Hypertext Transfer Protocol) för överföring av webbsidor så skulle vi fortfarande leva med trådtelefon, telex och telefax.
WWW är en teknik, som vi inte skulle klara oss utan längre, eller hur? Om den inte skulle ha skapats, så skulle ni faktiskt inte kunna sitta och läsa det här inlägget nu. Fantastiskt, inte sant?

I vårt hus firade vi med rejält finländskt rågbröd. Närproducerat och inhandlat i bybutiken på hemvägen från jobbet i västra grannstaden!

Ett par blårandiga sockor

För att ni nu inte ska tro att jag enbart sysslar med kultur, så kan jag berätta att i måndags för en vecka sedan fick jag faktiskt ett par sockor färdiga. Allt stickhopp är alltså inte ute ännu!

Modell: Alldeles vanliga herrsockor

Garn: 7-bröder Polkka, från Novita

Åtgång: 114 g

Stickor: Nr 3½

De här sockorna hade jag börjat på i september förra året, så det var riktigt bra att bli färdig med dem. Fast nu måste jag ju nog lägga upp en ny sockstickning, för en sådan behövs alltid i handväskan, inte sant?

Kulturell idag igen!

Vet ni vad? Jo, i morse då jag slog upp korpgluggarna så snöade det igen!!! Visst kan man bli tokig?
Nu kunde man ju tro att jag skulle tycka att det var ju kul, för då kan man sitta inne och sticka. Men icke, sa Nicke. Jag vill ju sitta ute på balkongen...

Idag vet ni var jag iväg till en nästan fullsatt ungdomslokal och lyssnade på utrikeskorrespondent Kerstin Kronvalls föreläsning om hennes jobb och tid i Ryssland. Intressant och givande. Medan jag lyssnade besökte morfar i huset och den äldsta sonen min hulda moder.

Kronvall har gett ut en bok på finska om människor, som bor vid gränsen. Men lugn, bara lugn. Jag köpte inte den. Jag ska ju inte ha flera böcker. Men också den här hamnar på min att-läsa-lista.

Önskar er alla en bra start på den nya veckan!

Kulturell igen

I morse trodde jag knappt mina ögon då jag slog upp dem. Snöstorm! Det är ju inte klokt! All sand som redan kommit fram på vår gårdsplan var igen insnöad. Buhuu! Och jag som vill fylla i min tabell över årets vårtecken. Tyvärr inga sådana i sikte endast snö. Till råga på allt har väderspågubbarna lovat -15 grader i södra Finland inkommande vecka. Brrr! Och jag som redan har tagit fram småskorna...

Idag har jag igen varit kulturell. Jag har besökt bokcaféet i stan. Det var Marcus Groth, som besökte dagens café. Han berättade om sin bok Om vänskap, hundar och glädjen över att kunna andas. Ännu en bok att lägga till min långa att-läsa-lista.

Bokcaféet hålls i Restaurang Kapellet. Där får man köpa salta pajer, här fetaost-oliv paj eller kakbit med kaffe eller te. På bilden grönt te. Bakverken är erkänt goda, men priserna är tyvärr lite väl hårda för en småstad. Den här portionen betingade ett pris på 9,30 €. En lunchportion på det nyöppnade Fresno kostar 9,60 € så...


Om ni nu, mot förmodan, undrar hur brödet blev, så över halva brödet försvann igår. Och nej, det var inte jag ensam som åt upp det. Äldsta sonen, som igår kom hem och hälsa på föräldrarna hjälpte också till!

Ou nou! Vet ni vad? Jo, nu snöar det igen! Nu är det nog bäst att jag lugnar ner mej med en liten stickning, annars så...

Internationella kvinnodagen till ära

Arbetsdagen började extra bra idag, då en man bjöd på fin mötesservering med ädelostpaj och en moussetårta. Han kokade kaffe och tevatten, hade dukat bordet extra fint med servetter och allt. Och mitt på mötesbordet stod två stora tulpanbuketter! Kan det börja bättre?
Allt den internationella kvinnodagen till ära!

Morfar i huset har dock struntat i blommor och "sånt där tjafs". Själv har jag varit extra snäll och bakat ett bröd igen! 

 Någonting gott till kvällsteet, den internationella kvinnodagen till ära! Snart får vi se om om det duger till någonting. Håll tummarna!

Barnvantar med indisk tumkil

Vet ni vad? Jo, det snöar ute! Och jag som vill ha barmark... snart blir jag otålig. Och vet ni vad man kan göra då? Nå, jo handarbeta förstås!

På Sticklägret började jag ju på ett par barnvantar. Dem fick jag äntligen färdiga i lördags. I tisdags var morfar i huset och hälsade på lilla M och då fick hon sina vantar. Vantar och handskar är inte riktigt hennes grej. Nej, helst skall de små händerna vara bara så att man kan greppa en massa saker. Med handskar eller vantar på fungerar det inte alls lika bra.

Modell: Barnvantar med indisk tumkil

Garn: Nalle Taika från Novita

Åtgång: 32 g

Stickor: Nr 2, 75 och 3,25

Fotot är taget av dottern, för jag hade så bråttom att skicka iväg vantarna att jag glömde fota själv!

Den sociala biten

I kväll har jag igen haft undervisning i den bästa av byar i grannkommunen. Vi repeterade Google Foto och lite annat på nätet. Men det är inte enbart själva dataundervisningen, som är viktig. Nej, den sociala biten har också stor betydelse. Det går bättre att lära sig då man trivs ihop, kan skoja lite och skratta.

Och förstås ha kaffepaus med godsaker till:

Tack för goda kakor, smörgåsar och aktivt deltagande!

För mycket...

Vad kan man göra en tisdag kväll i mars då nordan viner runt husknuten, minusgraderna ökar i antal och man har kommit hem då klockan närmar sig 21?

Jo, man kan dricka sitt kvällste och se på filmen, Pretty Woman!

- Men du såg ju den precis nyss, protesterade morfar i huset.
- Nej, du har fel. Det är flera månader sedan dess. Det var ju på förra årets sida.
Morfar i huset fnyser och skakar på huvudet.

Själv håller jag med Mae West, som sade:
"För mycket av det goda kan vara helt underbart".

Chockerande för morfar i huset

Idag har jag chockerat morfar i huset rejält!

Nej, nej, jag har inte klätt mej i en negligé och högklackat. Nej, enligt morfar i huset har gjort någonting som han inte har varit med om på år och dag. Han är minsann lättchockerad den där karlen, ska jag säga!

Hur som helst, när han återvände hem ikväll så låg det här och väntade på honom:

Någonting varmt under bakduken, men vad?

Jo, nybakat bröd! Och ett riktigt gott sådant om jag får säga det själv.

Enda nackdelen är att det tar slut så fort! Snyft!
Enkelt och bra recept som jag hittade i Lata Finnens Kök.  Jag hade i grahamsmjöl och vetekli. Men schhh, säg inget åt morfar i huset, för då kan han tro att han nästan äter hälsobröd!

En riktig kulturtant!

Igår vet ni, då var jag kulturell till tusen. Mitt på dagen körde jag iväg till stan och besökte bokcaféet. Där har jag inte varit sen december förra året. Slarvigt av mej, inte sant?

Gårdagens bokgäst var Emelie Enckell, som berättade om sin bok Generalens dotter. Intressant. Måste lägga upp den på min att-läsa-lista.

Kvällen avslutade jag i den bästa stadsdelen med att se på revy. Där fick jag ett varmt mottagande av en vänlig karl (och nej jag säger inte vem!). Han bjöd på en supergod laxsmörgås och te innan föreställningen startade. Tack!
Jag blev genast på gott humör av omtanken och glad över alla fina människor som finns. Det blev många glada skratt till den underfundiga texten och jag hade en kanonfin plats på första raden, stol nummer 7! Tack för det!

Och förstås hittade jag hantverk i revyn Blesugär. Här sitter Desiré Strömberg och stickar medan hon väntar på Kela-taxi. En taxi, som aldrig kommer, en serviceform som totalt har floppat, liksom en hel del annat som är på sne här i vårt avlånga land. 
Lägg sedan märke till den fina väskan, som Katarina Nikkanen har. Också det ett hantverk!

Tack till det duktiga revygänget, som bjuder på sig själva och orkar roa publiken år ut och år in. Blesugär är den 41:a Liljendalrevyn! Duktigt jobbat.

- Va, ska du stiga upp nu, stönade morfar i huset i morse vid halv sju-tiden.
- Ja, förstås. Inte kan man sova bort hela dagen, svarade jag pigg som en lärka i arla morgonstund.
Morfar i huset morrade, vände ryggen till och fortsatte att sova.

Själv var jag lite omtumlad i morse då jag vaknade. Jag hade livliga drömmar hela natten. Jag drömde att jag blev skjuten i armen och att kulan blev kvar där. Jag skulle iväg till hälsocentralen för att få bort kulan och få skotthålet omplåstrat. Så gick mina glasögon sönder och jag var helt olycklig och nästan grät och sade att jag inte har råd att köpa nya. Efter en stund tänkte jag att jag nog skulle klara mej utan glasögon. Allt gick bra ända tills jag kom till bilen och skulle köra iväg. Då insåg jag att jag inte ser tillräckligt bra för att kunna framföra fordonet. Hur skulle jag nu ta mej till hälsovårdscentralen?

När jag vaknade var drömmen så verklig att jag måste känna på armen att det inte satt någon kula där. Och det gjorde det, tack och lov inte! Undrar vem som ville skjuta mej? Hoppas att det var ett misstag och att jag bara råkade komma i vägen för kulan. Tror ni att det var revyn, som satte igång mitt livliga drömmande?

Önskar er alla en riktigt bra start på inkommande vecka.
Nu är det dags för mej att sticka lite och sedan krypa ner mellan lakanen.

Från sol till storm

Här hos oss blåser det kylig vind nu just. Hallååå, det är mars, vårmånad! Var är takdroppet och solen?
Jag sitter här och småfryser, för jag har varit ute och halkat omkring i snålblåsten. Särskilt hårt kan man inte gå på de isiga partierna. Jag vill ha barmark och sanden fram och det omedelbums!

Igår målade solnedgången de underbaraste färgkombinationerna på himlen. Tror ni att det skulle gå att få målat på garn också? Då skulle jag nog häva mitt köpförbud och köpa så här vackert färgat garn.

Önskar er alla en riktigt fin lördagskväll. Själv ska jag i kväll bege mig ut i vimlet på tidningsuppdrag.

Dagens motion

Dagens motion avklarades redan i morse! Visst var jag duktig?

Dessvärre kvarstår här en hel del luckor, för jag var ju tvungen att åka iväg till jobbet!

Önskar er alla en riktigt skön fredagskväll!

Så fin

Se så fin blomma morfar i huset har!

Visst är den fin? Han har fått den av sin lillasyster. Hoppas att han nu sen kan sköta den också!

I väntan på...

... Godot?

Nå, nä, utan i väntan på sommaren...

... ser hamnen ut så här, i väntan på båtarna...

Solnedgångarna målar vackra färger på himlen, allt medan jag nu har jobbat tre kvällar på raken...

En tokig typ

Vill ni se en tokig typ? Då skall ni komma hit omgående och se på mig.

Vet ni vad jag har gjort ikväll? Nåja, kväll och kväll, jag jobbade lång dag och var inte hemma förrän sent.
Men vad gör jag då? Jo, jag ställer mej och bakar! Det är min "kaffetur" på mötet på jobbet i morgon. Och eftersom jag inte orkade handla så sent, så...

... ja, så var det bara att ta fram mjölpåsen och diverse annat för att få till stånd ostmuffins! 
Förstås skulle jag ha kunnat rusa in i mataffären i morgon med håret på ända, men vad gör jag inte för mina kolleger?
Nu får vi då hoppas att muffinsen är ätbara. Om inte så får det bli alternativet rusa in i mataffären. Det betyder förstås att jag måste stiga tidigare upp och då borde jag strängt taget inte sitta här och uggla längre...
Jag måste nog ta en provtugga för att kunna sova lugnt i natt...

Solen lyser obarmhärtigt

För att ni nu inte ska tro att det bara är fest och glansbilder här i bloggen, så låt mej dela med mej av den krassa och oförskönade verkligheten.

Det är ljust ute med en sol som lyser obarmhärtigt och avslöjar diverse skavanker. Så här efter vintermörkret blir man alltid lite tagen på säng. Ser det faktiskt ut så där inne hos oss?

Och jo, tyvärr gör det det. Terrassdörrens fönsterruta borde tvättas. Någon som känner sig extra pigg på ett sådant uppdrag?
Men det är nog för kallt ute ännu att börja med fönsterputsning, inte sant? 
Dessutom, nästa gång Lurving vill in, så kommer hon igen att sätta sina framtassar där nere vid fönsterlisten och titta in. Hon jamar inte utan det är meningen att vi per automatik, ska ha koll på vad hon vill!
Så lösningen att sätta en gardin framför det där fönstret är tyvärr inte optimal. Knappast är det heller optimalt med fönstertvätt, för det tar inte länge innan det ser likadant ut igen!

Nu måste jag förbereda kvällens kurs och morgondagens.
Ha en riktigt bra måndagskväll!

Skrapukalas

Idag har vi haft skrapukalas här hos oss, alltså en dagen-efter-fest. Svägerskan med sambo anlände och våra kakor minskade till all tur. Dock blev det inte direkt något tabberas, för det finns fortfarande kvar kakor. Det var i varje fall trevligt att träffas. Trots att vi inte bor så långt ifrån varandra vill det ändå bli långa mellanrum mellan gångerna vi ses.

Fastän det inte alls var min födelsedag igår, så fick jag ändå fina gåvor, värdinnegåvor:

En bukett tulpaner och en påse hallonbåtar. Precis vad jag behöver! Stort TACK!

Igår då lilla M skulle iväg hemåt, så var hon inte alls pigg på det:
- Nä, sa hon mycket bestämt och det hjälpte inte att föräldrarna stod färdigt påklädda och vinkade hej, hej. Lilla M ville fortsätta att leka med morbror B. Efter lite lock och pock sade hon:
- Nasse me.
Sedan tog hon honom i famnen och protesterade inte då vinterkängor och rock kläddes på. Så dit for Nasse! Han liksom övergav mej, så där bara! Men lilla M har tagit väl hand om honom idag, så det ska nog ordna sig. Jag får krama om morfar i huset istället för Nasse!

Nu önskar jag er alla en riktigt skön söndagskväll och bra start på inkommande vecka.

Kalas, kalas!

Idag har vi haft dubbelkalas här i huset. Trevligt även om saknaden efter de frånvarande var stor.

I väntan på gästerna, dekorerade morfar i huset fint med ballonger. Lilla M lyckades smälla två, till sin mammas stora förskräckelse. Lilla M är inte alls rädd när det säger pang och ballongen spricker, men ni skulle se hennes mamma!

Nästyngsta sonen hade bakat supergott jästbröd och kokat supergod bondost, som tog slut i ett nafs! I bakgrunden ser ni Valma, en inhemsk god brieost. Vi hade alltså ostbricka med diverse läckerheter.

Vaniljrutorna fick sällskap av Jaffakex. Rutorna uppskattades, för både dottern och den nästyngsta sonen tog med sig hem av dem.

Tårtan i förgrunden har den nästyngsta bakat! Man kan ju undra vem han brås på? Den var supergod den med.
I bakgrunden syns gräddtårtan, som undertecknad bakade igår.
Den tog vi med till min hulda moder nu på kvällen och höll en stillsam efterfest där!

Vår lärarinna!

Den här tiden för en vecka sedan satt jag vid ett bord i stan omgiven av glada stickerskor. För en vecka sedan var jag ju på stickläger. Tänk så fort dagarna har försvunnit.

Härom dagen då jag bläddrade bland mina mönstertidningar, så hittade jag den här från september år 2017:

Unelmien käsityöt, fritt översatt Drömmarnas handarbete. Jag bläddrade lite i den för att se om här fanns något projekt, som jag kanske möjligen skulle kunna tänka mig att påbörja någon dag inom en snar framtid. Men först ska jag bara fårfärdigt sjuttioelva andra saker...

Och så mitt i allt, så var hon där, vår lärarinna, Sanne Salminen med hela sin familj! Är inte det konstigt? Vår lärarinna som handledde oss på sticklägret!
Familjen verkar bo i ett riktigt mysigt gammaldags hus i stan.

Det var inte enbart Lurvinge, som var ute på skaren igår. Nej, Nasse passade också på att ta sig en tur i pulkan. Han saknade lilla M, så han kom fort in tillbaka.

På kvällen och ja, faktiskt hela natten följde gubben i månen med vad vi gjorde.

Idag har jag igen lekt sockerbagare! Den här gången har jag bakat en tårtbotten och...

... Ljuvliga vaniljrutor i långpanna. Jag måste ju lite variera och inte enbart baka mockarutor. Visserligen får jag numera med bravur skriva Professionell mockarutsbakare på min CV enligt förra veckans samstämmiga kalasdeltagare. Måste komma ihåg att uppdatera min yrkesprofil i Linkedin!

Morfar i huset är minst sagt orolig:
- Vi vet ju inte vad de där rutorna smakar. Vi borde nog ta en provbit nu.
- Nej, vi ska ha dom till imorgon.
- Men tänk om de inte är goda, då hinner du ännu baka mockarutor.
- Nej, för du lämnade inte kvar något kaffe då du drack på förmiddagen. Dessutom ska jag fylla tårtan ikväll och så vill jag sticka lite innan jag kryper i säng. Jag hinner inte baka mockarutor och därmed basta.
Lång trånande suck från morfar i huset...
Och nu började jag smått fundera, tänk om jag ändå skulle baka lite till, en syrlig citronkladdkaka är väl inte helt fel? Eller kanske en mjuk citronkaka i långpanna skulle vara något att bita i? Men, men där saknar jag nog vit choklad, så...
... tja, kanske bäst att ta fredagskväll nu, eller städa inför morgondagens festivitas, eller sätta sig ner och sticka, eller...

Vems spår?

Idag är det underbart sportlovsväder med sol, lämpligt antal köldgrader och skare! Ljuuvligt!

Idag serverar jag er en gåta:

Vem har gått här? Djuret till vänster eller till höger?

Vilket av djuren har lämnat kvar sina spår i åkern?

En som inte alls lämnade kvar sina spår i snön idag, var Lurvinge. Hon njuter av att kunna gå obehindrat på skaren. Det ger henne bättre jaktmöjligheter.

Ha nu en riktigt bra torsdag, så ska jag försöka samla ihop mej inför eftermiddagens möte. Men först ska jag uppdatera min kalender, så att jag inte missar något viktigt. Det är så lätt att bli bortblandad när tidtabeller ändras.