Snudd på katastrof

- Va e de där, frågade far i huset härom dan och pekade rakt och bestämt i sovrummet.
- De e en...
- Säj int att du har garn där
- Alltså de e ju pojkarnas korg för smutstvätt. Den dom hade i Ekenäs, försökte jag slingra mig.
Förstås lyfte far i huset på locket och bara stönade. Konstigt nog har han inte upptäckt den ljusblå plastkorgen förrän nu. Den har stått vid min säng redan i flera månader. Så där kan man liksom minska på sitt garnlager när det finns utspritt lite här och där i huset. Men nu blev jag alltså fast.

Ändå, hör och häpna, fick jag i fredags följa med till Robin Hood och köpa garn. Visst är han snäll, far i huset? Förra måndan kunde man ju läsa i Robbarns reklam: "Kom och gräv". Och då syftades det på alla nystan som var till salu för reapris. Sån reklam är direkt förgörande för sådana avhållsamma typer som undertecknad. :)

Med far i husets goda minne fick jag alltså KÖPA MERA GARN! Ja, nu är ni kanske lika förvirrade som jag, hur kom nu sig det där?
Jo, jag hade börjat sticka på ett par sockor och sånt är nyttigt och användbart och måste enligt far i huset uppmuntras. Resultatet blev det här:

Ack och ve, mummel mutter, det råkade bara bli 1 750 gram garn. Suck och dubbelsuck. Å andra sidan, det där Hanko-garnet borde gå snabbt att virka av. Få se om det blir kassar eller korgar? Hanko är gjort av återvunnen bomull 50% och resten är akryl. Hanko är förresten det finska namnet på staden Hangö. Där var jag ju i våras, men hann aldrig under sommaren besöka deras kvällstorg.

Tur att det inte fanns flera nystan av Puro i den där härliga färgen, för då hade jag nog köpt ännu mera garn. Alla de här nystanen är från Novita.

I kväll var jag också iväg till Robbarn tillsammans med far i huset, men nu köpte vi enbart plastlådor. Far i huset vill kanske ha ordning på garnen? Men jag planerade lite smått att tömma garderoben. Fast jag kanske för en gångs skull ska göra som far i huset säger och inte samla gamla kläder på hög:
- Klipp allt det du inte använder till mattrasor.
Men ska man verkligen klippa sönder hela kläder?

Snudd på katastrof var det också i torsdags. Jag hade just fixat frukostmackorna, slagit i det heta teet i min stora Nalle Puhmugg, då Bosse Bulldogg blandade sig i.

Vet inte om ni har sett en sådan här leksak, men den är livsfarlig. Nästyngsta sonen drog fram den då han var på besök förra veckoslutet.
Leken går ut på att man ska trycka på hundbenen i Bosses matskål utan att han biter en.
Far i huset började och tryckte försiktigt ner ett ben. Sen var det min tur och vad händer? Jo, den rackarns hunden nafsar efter min hand. Jag blir döförskräckt och knycker handen åt mig. I farten kommer jag åt min stora temugg och hela köksbordet och halva golvet råkar ut för en störtflod med gott grönt te. Mackorna fick jag slänga. Min nytvättade morgonrock gick inte att känna igen och just när jag tänkte att nääe nu får nog den här dagen vara för min del och jag kryper tillbaks ner under täcket, tog far i huset resolut tag i det hela och trollade fram moppen och torkade av golvet i ett huj.

När den värsta förskräckelsen lagt sig och jag kunde konstatera att jag inte hade brännskador på kroppen var det bara att börja på nytt med frukosten.
Tvärs över köksbordet tittade vi på varann och sedan frustade vi ut i var sitt gapflabb. Och vi skrattade så tårarna rann. Och med en mun konstaterade vi:
- Tur att vi är ensamma hemma och kan leka vilda lekar.