En härlig eftermiddag och kväll

Igår  var jag iväg till stan på klassträff. Det var riktigt trevligt. Vi var 21 personer, som träffades på Fylla åt och pratade. Härligt att träffa klasskamraterna. Tänk att det redan har hunnit gå 50 år sedan vi gick ut klass 5 b i mellanskolan.  Som en av deltagarna sa: "Vart har de här 50 åren försvunnit?" Jo, det känns otroligt.

Lite otroligt tycker jag också att det är jag inte träffat på klasskamraterna här i stan. Många bor ju ändå här. Men som en konstaterade, hon är alltid tidigt på morgonen och handlar, så sannolikheten att träffas i mataffären är liten. Ja, sen finns det ju dessutom flera olika mataffärer att gå till.
Och apropå mataffärer kom vi lite nostalgiskt igår ihåg hur det var när vi gick i mellanskolan. Då fanns det mataffärer i nästan varje gathörn i stan. Lite konstigt med tanke på att då hade man mindre pengar att röra sig med.

Sen fanns det annat att fundera på, som att vad kan ungdomar göra i stan nuförtiden. Finns det alls ställen att gå till? Och alla danser på ungdomslokaler man kunde besöka förr, där nog Liljendalgården var stället att befinna sig på om lördagskvällarna. Det är väl inte alltför bra att sitta hemma på sin kammare och uggla?

Det var också roligt att prata skolminnen även om mina är något diffusa. Men jag kom i varje fall ihåg att vi varje år hade en ny klassföreståndare och vem alla som gått på vår klass. Vart en del av de kamraterna sedan försvann var ibland lite oklart, likaså varför en del saknades från femte klassens skolfoto. Tänk att det då fanns hela tre parallellklasser! Stora klasser var det också i medborgarskolan på andra sidan räcket. Jaa, hör ni, det var tider det.

På hemvägen från Fylla kurvade jag via mataffären så jag kunde fylla på lagren med mjölk och rågbröd. Det var liksom tillbaka till vardagen efter att ha befunnit sig i en kramgo bubbla. Verkligen glad över att jag hade förmånen att gå i just den klassen, för med facit i hand kunde jag ha hamnat nånstans där klasskamraterna inte var snälla med varandra.
Konstateras kan också att sociala kontakter är viktiga, så det gäller att söka sig ut från hemmets fyra väggar då och då. Uppfriskande och givande att möta andra människor och få umgås.

På kvällen hann jag ännu sticka lite. Det är härligt att se hur mönstret växer fram och ivern är stor att få skaftet färdigt. Jag har försökt sticka in garnändarna så det skulle bli mindre att fästa, men det lyckas inte riktigt alltid. Det kommer alltså att bli ett digert efterarbete. Idag tror jag att jag kan ägna hela mina uppmärksamhet åt den här sockan. Det regnar nämligen ute och faktiskt är det så mörkt inomhus att hittills har vi behövt tända lampor.

För övrigt undrar jag om det här är en naturlag? Att det blir ett enda trassel varje gång jag försöker hitta garnändan inuti nystanet? Jag vill gärna ha garnet inifrån, för annars rullar nystanet lite vilt omkring. Men jag kanske behöver tänka om?

Nu ska jag fortsätta sticka lite, men först måste jag nog få igång en tvättmaskin.

Önskar er alla en fin fortsättning på måndagen. Kom ihåg att efter regn kommer solsken!