Nära ögat

Puuust! I går fick jag trådändarna fästade i ett par sockor. Det var nära ögat att det skulle ha blivit ett nytt UFO-projekt. Det tog över fem veckor att få de här färdigt stickade. Höll på att drabbas av svårartat Second Sock Syndrom. Undvek till all tur Startitis, som också är svår att bemästra. Tänkte att det får vara nog med ofärdiga projekt och höll mig till de jag redan har. Det blev så mycket över från sommarens KYH-omgång. Suck! Jag skulle ju vilja börja på något nytt. Har hört mig själv lova svägerskan att jag skulle testa på korgvirkning i lite olika material. Hmmmm.
I fredags hörde jag mig dessutom säga att jag skulle vilja kroka ett par vantar. Haaaa!

- Det där är inte hans fot, utropade min mor när hon fick syn på sockorna. 

Tja, far i huset får skylla sig själv för han vägrade först prova dem. Till sist stod han inte ut med mitt tjat och drog på sig sockan och då var lilltån gömd för länge sen. Ja, se karlar.

Modell: Helt vanlig grundsocksmodell med förstärkt häl
Garn: Novitas 7 bröder (den gröna) och 7 bröder Sinisorsa (den randiga)
Åtgång: 152 g
Stickor: Nr 4, KnitPro:s Cubic trästickor, helt underbara att sticka med.

Igår när vi var till mamma på bastu, klagade jag över att randningen inte gick jämnt ut. Då skakade hon medlidsamt på huvudet och konstaterade att det borde ju jag veta som stickat så mycket då hon t o m visste att det inte går.
Nå, tåspetsarna är inte samma färg, trots att jag verkligen försökte. Men vad gör det blott sockorna värmer far i husets fossingar.