Vändagen

- Bah, fnyste far i huset igår.
- Sånt där tjafs, sa han om vändagen.
Ändå blev han jätteglad när jag kom hem och gav honom två Fazers blå.
- Jag har nu int någo åt dej.
Nä, nå det hade jag ju inte väntat mig heller.
Far i huset körde iväg österut ända till Fredrikshamn. På hemvägen kurvade han in via Motonet i Kotka. Själv stannade jag hemma och hade det riktigt skönt. Eftermiddagen förgylldes av yngsta sonens snabbvisit.

När far i huset sent omsider kom hem hade han faktiskt med sig en present åt mig, kan ni tänka?

Han visste att jag inte skulle bry mig så mycket om choklad och sånt, så han hämtade hem en sådan här plastgrej, Storage Tub. Hurraaa! Förstås är den här inte lika fin som Tildas handarbetskorg, men jag skall ha den här till lite annat, så...
I den här ska jag nämligen förvara de där stora nystanen far i huset gav mig i julklapp i höstas. Inte alla förstås, men de som behövs för ett projekt åt gången.
Hurra för en så fantastisk karl!

Jag köpte också rättvisemärkta tulpaner igår. Hade först tänkt ge dem till min mamma, men hon fick istället en ros i kruka. Nu pryder buketten köksbordet här hemma.

Och det är ju riktigt mina färger. Lika ivrig som Carita är med tulpanerna kommer jag ändå inte att bli. Jag tänker inte köpa en ny bukett varje vecka. Nästa bukett kommer väl först till påsken?
Våren för mig är takdropp och fågelkvitter.

Och av mina flitiga kursdeltagare fick jag den här igår:

Idag hittade jag ett vackert halsband från Våga i postlådan. Härligt med vänliga människor.