HEMSKT roligt

Igår hade jag HEMSKT roligt i väldigt trevligt sällskap. Bekvämt och bra var det också för lite över fem på morgonen steg jag på bussen från busshållplatsen som finns i närheten av vårt hus. Bussen körde till Lappträsk och därefter till Den STORA hantverksmässan i Tammerfors. Förstås stannade vi vid andra busshållplatser också och klockan sju stannade vi i Linnantuuli, intog förfriskningar och besökte toan. Strax före nio var vi framme vid resmålet, Pirkkahallen och kön var enorm. Och då är det bra att ha buss. Den vinkas fram så glatt och så får man stiga av strax utanför ingången. Lyxigt värre!

Enligt reklamen är det här Europas största hantverksmässa. Tre stora hallar proppfulla med allt från handgjorda alster till ljuuuvliga garner. Och en fjärde hall full av konst. Huh, huh, synd att stegmätarn blev hemma. Mitt trevliga sällskap och undertecknad skippade den fjärde hallen helt och hållet. Vi hade fullt upp redan med de tre första. Egentligen orkar man inte ta in uttryck hela tiden heller så två av hallarna blev lite styvmoderligt genomgångna.

Och köpte jag garn? Öh, njaaa, nå, alltså... :) skrev ju att jag hade HEMSKT roligt!
Första stället vi stannade vid hittade jag genast sådant garn som jag visste att min stickväninna var på jakt efter. Jag ringde henne, lite orolig att hon ännu låg och sov vid den tiden på lördagsmorgonen, men hon var uppe vid frukostbordet redan. Och jo, hon skulle ha tre nystan av garnet, så faktiskt köpte jag garn, men inte åt mig själv! Till först alltså, men sen...

Nä, nä, ingen fara, nystan nummer två (eller egentligen var det ju redan nummer fyra eller fem) köpte jag från Lankavas avdelning och det skall en snäll dam på stickcaféet få i tisdag. Förresten så är jag ju redan van och vet hur skamlöst jag kan bete mig visavi garn så jag hade förstås med mig en lista på garn jag ansåg mig behöva. När vi besäkte Pirkanmaan Kotityö Oy:s mässavdelning halade jag alltså fram min lista och köpte faktiskt garn åt mig själv.

Det här skall bli två par rosenvantar i mönstret Ingrid. Tänk två par! Jag måtte ha drabbats av storhetsvansinne. Jag som knappt klarar av att sticka två vantar. Garnet heter Paksu Pirkka och finns i en mängd härliga nyanser.

Och jag gillar stort förpackningen, dvs, papperskassen med bilder av en massa vantar på. Inspirerande.

Från Vihreä Vyyhti skulle jag minsann inte ha någonting...

Nog för att kanske garn till en sjal skulle... men nej, köpte dock tre nystan Kaurigarn, som bland annat innehåller opossum. Det ni!
Och skulle jag ha vetat att Eiran Langat inte alls längre har det Malabrigo-garn, som fanns på min lista och som jag vill ha till en sjal, så då kanske jag skulle ha tittat lite närmare på garn i Vihreä Vyyhti istället.

Drops Fabel kan man inte ha för mycket av, eller hur? De här vackra nystanen fick följa med mig hem och nu tänker jag sockor, sjal skulle förstås också vara en möjlighet. 

Försäljaren (månne det var Tapio själv?) i Tapion Lankakauppa var skicklig. Jag skulle egentligen ha det tunnare Delight, men hur det nu var hade jag plötsligt betalt också för tre nystan med Big Delight. Hmm... garnförförd?

Det jag däremot visste med bestämdhet var att jag skulle ha lite bomullsgarn för att kunna virka dukar. Så de här fyra nystanen inhandlade jag hos Lankakissa.
Någonstans ifrån plockade jag också på mig ett rött glittrigt Anchor Freccia.

Någonstans ifrån dök också det här strumpgarnet ner i min väska.

Och så sa mitt sällskap:
- Jovisst ska du ta det där smyckesetet. Tänk nu, där är örhängen och allt.
Länge stod jag och tvekade, vände och vred på Tuuliadesigns paket. Kan jag få ihop till en Olga?

Men när både mitt sällskap och försäljaren samstämmigt lovordade paketet blev jag förstås svag och så gick det som det gick. Paketet fick följa med mig hem och ännu är det inte klart om det ska bli en julklapp eller ett projekt för mig. Hmmmm....

Det fanns ju förstås massor av andra saker än garn att köpa på mässan. Perfekta julklappar kunde man hitta. Den här tvålen skall dock få sprida ljuvlig rosendoft i vår toalett.

Det hemska med mässan är alltså alla lockande garn. Det roliga med mässan är förstås också alla lockande garn, som jag minsann klappade, klämde och kände på, möten med likasinnade, inspiration och flödande kreativitet.

En stor glädje för mig var att få ett kort möte med Mikaela. Tänk att få träffas livslevande. Hon stod och samtalade med en norrman, som gav mej...

... ett måttband så där bara. Blev så glad för det. Tack! Och ja, jag gillar ju Sandnes garn.

Jag hann också säga hej till min småkusin från Ekenäs.

Och förstås hade jag en buss-stickning med mig. Stickade dock endast på återvägen mellan Tammerfors och Hyvinge. Sedan lade jag mörkt på lampan i bussen. Man vill ju inte precis störa trötta och medtagna mässresenärer.

Trenderna då? Jo, frillagarnen finns fortfarande kvar, men halsdukarna såg man inte upphängda som lockbete. Glitter och glamour, garn med reflex eller pärlor i samt andra specialgarn är inne. Likaså är eko, rent ylle eller silke. Jag stod och dreglade över många fina mjuka och dyra garner, hittade en hel del nya garnaffärer, som jag inte ens visste att fanns. Tyvärr glömde jag vilken som hade Katiagarner och vilken som hade Bergere de France-garner, men det ordnar sig. Det går ju alltid att googla. Men jag skall ju inte ha mera garn!!

36 975 besökare hade årets mässa. Boka in redan nu nästa års mässa, som hålls den 13 - 15.11.2015.