Elektra krokad halsduk

Jihaaa, efter mödor och besvär var den krokade halsduken äntligen, äntligen i fredags färdig. Och nu spetsar jag öronen för jag vill höra rejäla applådåskor. Tack, tusen tack. Det här trodde vare sig ni eller jag om mig själv. Risken för en ny UFO var överhängande.

Modell: Elektra halsduk från teetees mönsterhäfte med krokade modeller. Design av Ulla Oikarinen.
Garn: Pallas från teetee
Åtgång: 196 g
Virknål: Nr 5
De strategiska måtten: 18 * 180 cm

Det är svårt att fota en lång halsduk.

Garnet var inte det bästa för krokning för det delar sig. Det är egentligen ett sockgarn så det går att tvätta i maskin.

Kortsidan rullar sig. Inte bra, men jag har inte blockat halsduken. Tänker inte göra det heller utan tänkte försöka komma undan med någons sorts lätt pressning med strykjärnet. Måste först gå på jakt efter strykbrädet så får vi se hur det blir med den saken.

Det har varit mycket jobb bakom den här halsduken, så gissa vem som ska få den?
Nå, just precis det. Den är faktiskt min! Jag är nämligen inte säker på att någon annan skulle förstå värdet på det här hantverket.

Och eftersom jag är så stolt och nöjd tror jag att jag ska sy en av mina etiketter med Made with love by Inge ungefär mitt på halsduken någonstans! :)
Kan förresten vara bra att nångång kunna visa att jag faktiskt har något hemlagat på mig och att mina alster åtminstone ibland blir färdiga. Vanligtvis ger jag ju bort allting, så det finns nästan aldrig nånting att visa.



Nu kan man då kanske säga att jag kan kroka? Eller vad tror ni? Borde jag starta ett nytt krokningsprojekt?

Här detaljbilder

Avigsidan är randig. Och det blev till sist fasta maskor längs långsidan och smygmaskor längs med kortsidorna.

Nåja, vad ska jag lära mig till följande inom virkningen? Gaffelvirkning? African Flower? Salomonknutar? Heter det faktiskt så? Eller heter det kärleksknutar?

Men lugn bara lugn måste sticka på mitt evighetsprojekt: De tvåändsstickade vantarna. Eller borde jag ändå börja sticka på någonting roligare?