Stickpaket

Idag lånade jag ut min bil till far i huset. Sådant är alltid riskfyllt för det finns liksom ingen garanti att jag skulle bli hämtad från jobbet vid avtalad tid. Men hör och häpna, undrens tid är inte ännu förbi. Precis då jag steg ut genom ytterdörren på jobbet uppenbarade sig far i huset med min bil. Han måtte ha blivit orolig att han skulle bli utan chokladpaj och vispgrädde. Det blev mycket kvar av den varan för vi var enbart tre på personalmötet idag. Jag var ju snäll igår och bakade en chokopaj till dagens möte eftersom det var min tur att sköta kafferuljangsen och ordförandeskapet.
Ja, och för er som inte riktigt vet hur jag bor kan jag konstatera att det går endast skolbussar ut hit till landet och deras tider stämmer inte överens med mina arbetstider, tyvärr.

Far i huset hade en överraskning från grannstaden med sig åt mig,

ett stickpaket. Han hittade det i återvinningscentralen. Nån har tydligen lagt stickorna på hyllan.

Han hotade nog att föra dem till svärmor om jag inte är snäll. Haaa, säger jag bara, det skulle han inte våga. Då blir han utan både det ena och det andra i bakväg. På basen av det intresse han har visat för de här verktygen funderar jag på om det skulle vara dags att lära honom sticka? Hmmm...

I postlådan väntade den här mönstertidningen på mig idag. Det är Moda, som numera heter Kotiliesi käsityö. Om jag läste rätt kommer den nu att komma ut en gång per månad. I det här numret finns redan en hel del inspirerande mönster för vårkläder.
Men hejda dina hästar, som engelskspråkiga brukar säga, först måste gamla UFO:n åtgärdas innan nya projekt påbörjas.