Oj, oj, oj det var livligt på stickcaféet i stan idag. Vi träffade bland annat på polacker, italienare och turkar samt en hel del till, som det var svårt att bestämma nationaliteten på. Tyckte mig bland annat också höra holländska. De var intresserade av våra stickningar, kände på en del av dem och så blev vi fotade. Vi lärde dem också en finsk folkvisa Kalliolle kukkulalle och då faktiskt med folkevisemelodin och inte i Kaj Chydenius version. Det var riktigt roligt med allsång. De ivrigaste sångarna blev filmade med mobiltelefonen. Dock, jag tappade förstås bort mig i min stickning och nu funderar jag på om jag ändå borde riva upp. På stickcaféet tyckte alla att felet inte märks, men själv störs jag av att ha omslagen på fel ställe och mittmaskan än här och än där. Jag tror nog att jag måste offra mig. Ska träda en livlina igenom där det senast är rätt och så börja riva. Suck. Vet inte om jag orkar med det mer i kväll eller om det får vänta till i övermorgon.
Men vad gör det när det är så roligt på stickcaféet. Sprittande glädje och stickentusiasm, kombinerat med vänlighet och givmildhet. Vår instruktör gav bort två snygga halvvantar åt en polska.
Har för övrigt haft en riktigt lyckad dag igen idag. Efter mina lektioner i baracken i Borgå Mi körde jag iväg söderut med farbror sheriffen nästan fast i bakre kofångaren. Undrar om poliserna alls hört talas om skyddsavstånd? De verkade lite irriterade när jag körde 40 helt enligt hastighetsbegränsningen i Tarkis. Till all tur körde de rakt när jag vände till vänster mot Pellinge. Men så långt körde jag inte utan vek av till vänster igen efter Ebbo och hamnade nånstans i Yliketrakten. IIIKS! I skogspartierna var vägen en enda isgata utan minsta tillstymmelse till sandkorn. Men vad gör jag inte för att få träffa en före detta kollega, som dessutom bjöd på lunch, hemlagad svampsoppa. Mums. Vi hade riktigt trevligt och talade om allt mellan himmel och jord. Tiden gick fort som den brukar då man har roligt. Och i ett nu var jag ute på vägen igen och slirade iväg norrut tills jag kom till motorvägsrampen i Illby. Därifrån susade jag raka spåret till Lovisa och stickcafé. Men då var ju vägen bar och torr så det är ingen konst att köra där.
När jag kom hem från stickcaféet stod far i huset med stekspaden i högsta hugg i köket. Han bjöd på blodplättar och hemlagade lingonsylt. Mums!
Häromsistens lärde jag mig förresten ett nytt ord, flottering. Jag hade aldrig hört talas om något sådant förut. Och vet ni var jag stötte på det? Jo, i Året runt nummer 5/2015. Där hittade jag nämligen en så här läcker halsduk att sticka:
Halsduken stickas på rundsticka med endast två färger per gång och enligt ÅR behöver man inte binda/fästa de lösa trådändarna på avigsidan eftersom de ju liksom är inne i halsduken. Den här tidningen hoppade i min kundvagn i lördags då jag var ute på vift med mamma. Det var "Lyxigt goda kakor i långpanna", som lockade mig att ta tidningen. Det här halsduksmönstret är extra bonus. Och ingen dålig sådan.
Nu ska jag lägga sista handen vid morgondagens kursförberedelser och så ska jag försöka hålla mig vaken så att jag inte missar Gunvald Larsson i TV. Dessvärre finns det nog en uppenbar risk för att jag kommer att somna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar