En konstig säl

Kära nån, nu har det blivit sent igen, alldeles för sent, för snart är det midnatt och jag vill gärna vara i säng före klockan 23. Ack, ja.

Igår kom far i huset stolt hem från mataffären:
- Titta vad jag har köpt!

- En konstig säl!
- Ska du rosta bataten i ugnen, frågade jag förvånat.
- Nä, jag kokar den, annars tar det för lång tid.
- Hmm, sa jag med mycket misstänksam  röst.
- Jag vet nu inte, fortsatte jag
- Jag har aldrig ätit batat förut. Det ska bli spännande, sa far i huset.
- Hur månne det smakar, fortsatte han.
- Ja, nå, det är ju sötpotatis så...
- Ja och den blir nog bäst i ugnen, fortsatte jag med tveksam röst.
- Ja, det sa hon i affären också, sa far i huset med ivrig röst.

Han skalade bataten och tog genast en smakbit:
- Det här är ju gott, utropade han.
Sedan kokade han bataten och värmde upp korvsåsen från i fredags.
Under hela middagen fick jag höra:
- Det är nog sött det här.
Tja, vad trodde han att sötpotatis är?
- Du får pröva den i ugnen nästa gång, försökte jag trösta.

Idag har jag varit till dagis i stan på en underbar teaterföreställning. Härligt, humoristiskt, skickligt och pedagogiskt på barnens nivå.

Ingemar Raukola som Robin.

Eftermiddagen och kvällen var jag ensam hemma för far i huset var på första-hjälp-åt-bilen-utryckning till en åttioåttaåring i stan. Självklart ska en medmänniska i nöd hjälpas, så far i huset bytte startmotor i den krånglande bilen. Den gamle konstaterade att han kör inte så länge till och därför var han rörande tacksam över att få hjälp. Nån ny bil tänker han förstås inte köpa.

Om ni tror att det var lugnt här för att far i huset inte var hemma, så glöm det. När jag satte mej ner med min stickning började katterna springa in och ut, så att jag trasslade in mej i garnnystanen och till sist tappade tålamodet med dem. Jag lämnade balkongdörren öppen och fick sitta en stund i lugn och ro.

Plötsligt hörde jag ett högt surrande och katterna, som båda råkade vara inne, blev helvilda. Det var en jättehumla, minst sju kilo skulle jag tro, som hade hittat in genom den öppna dörren. Nu blev det en jakt utan like. Katterna försökte mörda den oskyldiga insekten medan jag rusade och försökte rädda den. Till sist gav vi alla tre upp då vi vare sig hörde den eller såg den längre. Jag hoppas att den räddade sig utomhus och inte hamnade i klorna på de blodtörstiga katterna.
Humlor är trevliga ute i naturen, men jag vill inte gärna ha dem inomhus. Det största undret med dem är att de överhuvudtaget kan flyga. Enligt alla konstens regler borde det vara omöjligt, men ingen har sagt det åt humlan så den flyger trots allt!

Apropå sälar ännu. Har ni sett Pullervo? Helt fantastiskt att det går och följa med live. Heja Internet!

#blogg100_2017_85