- Nej, svarade jag mycket bestämt och skrattade lite smått.
- Jag har inte tid.
- Men vad ska du göra då.
- Jag måste jobba.
- Men du är ju ledig.
- Jo, sen på eftermiddan och då far jag till stan på stickcafé.
- Men varför det. Du kan ju sticka här hemma och vi ska ju dit och röja och...
- Nä, sa jag ju.
Sedan gick jag iväg och satte mej framför datorn och jobbade på intensivt ända till klockan ett.
Jag klädde om mej, tog mina bilnycklar och körde iväg till stan. Det var så roligt på stickcaféet. Vi fick många goda skratt och det förlänger livet. Jag som inte har kunnat delta på över en månad njöt av att träffa alla de andra och se vad de håller på med.
Själv stickade jag som besatt för jag vill ha färdigt mitt nuvarande projekt och börja på nästa. Ikväll har jag inte hunnit sticka, för jag har igen jobbat och nu just håller jag på att baka. Förföriska dofter sprider sig i hela huset och min älskade klagar:
- Hur ska man kunna sova i de här dofterna.
- Du lägger ögonen fast så ska jag sjunga en vaggsång för dej.
- Nej absolut inte, säger han och snor en dumlegrotta, som ska svalna.
Det är min kaffetur på jobbet imorgon och vad gör man inte för sina kolleger?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar