Igår på förmiddagen var jag iväg till stan tillsammans med yngsta sonen. När han stod här i vår korridor sa det plötsligt "sproing" och vi hörde nånting skramla i golvet. Hans bilnyckel hade brustit, alltså den delen som ska in i rattlåset hade liksom bara sprättat iväg. Jösses!
För säkerhets skull tog vi alltså min bil och kanske likaså bra för min del, eftersom jag har lättare att kliva in och ur i den.
Jag hann träffa stickväninnan B med make och byta några ord, heja på en hel del bekanta och på stickerskan H innan sonen plockade upp mej och körde iväg till matbutiken. Jag skulle egentligen bara ha en kruka dill, näsdukar och syltsocker. Jag kom ut med satsumas, kivifrukter, Fazers blå, dill, mjölk, rökta abborrar, rågbröd och...
... de här två krysstidningarna! 🙈 Tjohooo! Jag fick tag i Krysset-tidningen. Så glad, för omväxling förnöjer. Nu kommer jag inte att ha tid att sticka så mycket när jag har de här tidningarna. glöm alltså allt om hemstickade julklappar!
När jag satt i bilen i parkeringsgrottan och sonen just startade stönade jag:
– Jag glömde syltsockret.
Men ingen av oss orkade springa in till matbutiken på nytt.
Jag hann ännu ropa hej åt stickväninnan V, som stod på trottoaren och väntade på skjuts. Tänk hela fyra stickare i farten igår. Ja, och kanske nån till, som jag inte hann se. Ifall ni undrar vem den fjärde var när ni har räknat på fingrarna, så räknade jag faktiskt med mej själv också.
I stickrallyt tog jag mej igår an utmaning nummer 30 och bekände en sticksynd: Jag stickar för det mesta inte provlappar! Nä, jag tycker inte om att göra det, fastän jag vet att jag borde. Stickar man inte provlappar blir man helt enkelt tvungen att riva upp och starta på nytt för att få det att stämma. Så varför gör jag så dumt att jag inte stickar en liten lapp först? Hur kan det ta emot så mycket?
Nu önskar jag er alla ett skönt veckoslut!



Inga kommentarer:
Skicka en kommentar