... och äntligen skagensmörgås!
Som jag har väntat och längtat. Det är förstås inte enbart stickandet, utan också det trevliga sällskapet och hjälpen man får. Här är goda råd inte dyra, utan givmilt får man ta del av tips och tricks. Jag är tacksam, för nu kan jag testa att sy lite när jag fick reda på hur jag ska göra. Tack för det.
Och stickväninnorna är snälla. V hade sett den här restgarnspåsen på loppiset i stan. Hon såg direkt att färgerna är mina och förstod att jag behöver den och så köpte hon den för 1,50 €. Rena rama fyndet.
– Det blir bra till barbiekläder, konstaterade V. Och det har hon alldeles rätt i. Tack för att du tänkte på mej!
Nu är påsen i frysen och en påse semlor (frallor) på upptining istället! Garnpåsen väntar ivrigt på att jag ska börja kombinera olika färger. Oj, så det kliar i fingrarna.
V:s syster sålde ett så här fiffigt rivjärn åt mej. Där på sidan finns en skala, så vet man precis hur mycket man har rivit. Tack för den här behändiga Tupperwaregrejen!
Jag var som en packåsna när jag kom hem, för U gav igen bort fina saker:
Tre olika broderier...
... en ampel...
... och tre alldeles underbara lakan med handvirkade spetsar och vackra märkesbroderier...
... och ett så vackert brickband, som passar perfekt till min duk. Stort, stort TACK till U för alla fina saker.
Förstås måste jag ha efterrätt där på stickcafé, så det fick bli chokladfondant med vaniljglass. Mums!
Sen drabbades jag av lite dåligt samvete, så jag tog hem tjinuski(kola)tårta. Och det uppskattades här i huset. Själv tycker jag att det var för mycket grädde och för lite tjinuski!
Medan jag var i stan och roade mej av hjärtans lust, så var bisin min riktigt flitig. Han plockade bort våra sista krusbär och sen var han ännu iväg till granngrannbyn och plockade svarta vinbär. Snart är de överjästa. Regn har utlovats till veckoslutet, så det gäller att passa på att plocka medan det går.
Bisin min har sett på TV och där intervjuades damen, som har Lanka-Kaisa. Och nu har han tjatat om den där affären och att vi/jag borde åka till Kiuruvesi. Eh, näää, icke sa nicke. Jag blir redan yr i bollen av att titta in i webbaffären! Och jag ska ju inte ha mera garn! Och det är över 400 kilometer att köra. Nää, det får nog vara, för min del. Jag ska ju snart iväg till Stockholm, så kanske bäst att kolla in garnaffärerna där i stället! Men finns det något svenskt garn annat än på Gotland?
Önskar er alla en fin torsdag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar