Ack, ack, jag är en klåpare med stort K och jag kan inte alls sticka. Snyft och suck! Detta framkom alldeles tydligt på annandag. Där satt svärdottern i soffan och fick ett fint rött paket, som hon ivrigt öppnade.
- Oj, så fina, sa hon då hon tog upp sockorna. Men sen, ack sen, så var kanten alldeles för spänd. Uppläggningskanten alltså. Längden var bra och färgen var perfekt, men...
Uj, så jag skäms. Nu får jag allt försöka hitta en ny hobby till nästa år, för se sticka kan jag då rakt inte. Vad skulle vara lika välgörande som handarbete? Nåt förslag? Ska jag börja yoga kanske?
Modell: Sockor med flätmönster, modell nr 71 i tidningen Novita Kevät (Vår) 2011
Garn: 7 bröder
Åtgång: 100 g
Stickor: Nr 3½
Få se vad som händer med de här katastrofala sockorna. Suck! Nästa jul håller jag mej till disktrasor. Kom ihåg att påminna mej om det ifall jag rusar iväg med såna här vettvilliga saker igen. Jag ska inte... nej, det ska jag inte, göra såna här mera...
Överhuvudtaget ska jag väl inte sticka sockor alls för nu har minstingen också undanbett sig nya par. Visserligen uppskattade han stort sina sockor, men:
- Nu har jag tre par sockor så nu behöver jag inte flera, var hans lakoniska kommentar på julafton.
För en vecka sedan träffade jag X-Bondmooran i stan i julvimlet. Det var riktigt trevligt att ses och jösses vad mycket vi hade att tala om.
Och vet ni, jag är såååå avundsjuk, för hon har så fint i sin "salong", klaffbord, två symaskiner och jag vet inte allt vad. Idag hade jag min händiga svärdotter att ta sig en titt på mitt hopplösa hobbyrum och se om det också skulle kunna förvandlas till nånting bättre och trivsammare. Allra, allra mest önskar jag att den där våningssängen skulle försvinna från "mitt" rum. Jag vet faktiskt inte vad idén med den är. Ingen gäst kan ändå sova i den. Suck!
Svärdottern såg på mej med en medlidsam blick:
- Vet du, du har så mycket mera tavara (grejer) än vad hon har. Det går nog inte.
ÅÅÅÅH! Stackars, stackars mej, inte sant? Nu återstår endast för mej att sticka och virka så alla nystan försvinner och sedan kanske det hela ordnar sig. Jag väntar tålmodigt...
2 kommentarer:
Du skall tänka på uttrycket " tekevälle sattuu" Ingalunda skall du sluta sticka. 99% av allt du har lagat har säkert lyckats. Det var roligt att råkas. Vi skulle ha massor att prata ännu...
Tack för tröstande ord. Du har förstås rätt, så rätt. Kände mej så tillintetgjord när hon gillade sockorna och så gick de inte på. Så där är det när här enbart finns män och ingen av dem ställer upp som provdocka.
Jo, vi borde kanske vika en hel dag för bara prat och lite stickning?
Skicka en kommentar