Lottovinst och vidgade vyer

Oj, så fort november försvann, liksom hela den här veckan. Varje kväll har jag försökt hitta energi till att få detta blogginlägg skrivet. Men det har inte lyckats. Alltid så mycket annat som kommit i vägen. Så kan det bli ibland när det finns så mycket som måste göras och så lite fri tid.

I söndags (ja, det har alltså snart gått en vecka sedan dess) rev far i huset upp sovrumsdörren och hojtade exalterat:
- Du har vunnit på Lotto.
- Äh, snälla låt mej sova. Snart är det måndag igen och inte en sovmorgon i sikte. Hur mycket förresten?
- Mycket för det var de och de numrorna. Och det var ingen fullträff den här veckan.
- Ääh, sa jag och fortsatte ligga i halvdvala allt medan jag drömde hur jag för en gångs skull kunde ge en rejäl julklapp till barnen.

Det första jag gjorde när jag stigit upp var att gå och kolla på Internet. Vad skulle kontoställningen i Veikkaus visa?
Pofff och så flög drömmarna om en rejäl julklapp sin kos. Hur delar men 36 euro i fem delar?
Ja, precis, det blir inte ens 10 euro/barn. Ack och suck!
Nu har jag förbjudit far i huset att åtminstone på söndagsmorgnarna säga minsta lilla knyst om lottovinster. Nästa gång han tror att jag har vunnit skall det nog vara lite större summor, annars...

I lördags, för snart en vecka sedan, var jag iväg med de två yngsta sönerna och den enas sambo på ett litet äventyr. Minstingen körde iväg med oss till grannstaden. Vi hade ett och annat att uträtta där. Från Återvinningscentralen hittade minstingen en riktigt fin tvättmaskin, så det blev förstås affär. Och jag hittade (förstås) några böcker, som jag bara måste ha... hmm...

Av sånt shoppande blir man förstås hungrig så vi tog oss in till grannstaden och hux flux hamnade jag på en irländsk pub,

Black Rose, som hade hur många ölsorter som helst. Ja och så då cider förstås.

Vi åt en riktigt god lunch där 

och så mycket knutpatriot är jag ju att jag var tvungen att välja ölen från närbryggeriet. På hemvägen ångrade jag mej lite grann. Borde ju ha vidgat mina vyer ytterligare och smakat på nån irländsk öl istället. Vill nån gå på pub med mej?

Vi fortsatte till Citymarket och alla försvann mellan hyllorna. Själv gick jag som radarstyrd fram till hyllan med stort G:

Och resultatet av det fatala besöket blev två nystan av randigt 7 bröder garn. Så fin färg om ni frågar mej. Men på hemvägen fick jag lite ångest jag ska ju inte köpa garn och köper jag ska det helst vara i sån färg att jag kan sticka herrsockor.
För övrigt var det jobbigt att gå med de yngsta sönerna i butikerna. De låter exakt som sin far:
- Nej du behöver inte det där.
- Nej, du skall inte köpa det där.
- Nej, vad ska du göra med det där.
Ett evigt nejande och jag är ju ändå vuxen och förtjänar egna pengar!

Fast med tanke på att jag för två veckor sedan på lördagen kom hem med de här fyra nystanen:

så förstår jag ju nog deras protester.

Ikväll blir det ingen stickning, utan det blir julfest med glöggprovning och så får vi gäster. I morgon håller julhemmen i stan öppet och i söndag är vi bjudna på brunch. Full rulle hela veckoslutet!
Ha nu alla en riktigt skön helg! Och trevlig självständighet i söndag!