Handgjort

Varje år bestämmer jag mej för att nu ska jag minsann sticka och virka julklappar åt alla. Det ska vara handgjort och inget annat. Varje år får jag med andan i halsen vid den här tiden konstatera att nu är det nog bäst att rusa iväg till affären och bestämma sig för om det ska vara konfektaskar, blommor, kaffe/te eller ostförpackningar som gåva. Snopet, verkligen snopet. Men det skulle ju inte vara julklappar i år heller så... :)

Nå, själv har jag fått en massa handgjorda julklappar redan. Och det gör mej glad, verkligt glad. Jag vet ju att det är så många varma tankar som stickas/virkas/bakas in i gåvan.

I början av december fick jag den här fina stickade randiga katten och de julfina virkade pannlapparna i mormorsrutor. Tack!

Och så fick jag världens godaste hembakta pepparkakor flera påsar och två ljuvligt doftande egenhändigt handgjorda tvålar. Den rosa ugglan har rosendoft och ekorren doftar till fresia. Mmmm...
Tack!

Och min svärdotter gladde mej med en så här fin julkrans för några veckor sedan. Tack!

Nu behöver jag inte flera julklappar faktiskt. Igår fick vi nämligen ett supergott surdegsbröd och ett dito jästbröd, god kryddkaka (som dock redan tagit slut!) och bondost, som unga husbonden kokat alldeles själv. Jag är imponerad och glad att traditionen går vidare, att yngre kan laga själv. Och samtidigt undrar jag förvånat: Varifrån kommer de här barnen riktigt? Det här hade jag liksom aldrig trott.

Och nu ska jag fortsätta att slå in färdigt köpta julklappar och satsa lite på rimmen istället. Det får duga i år! Fast jodå, lite handgjorda klappar finns nog i skattkistan. Men vilka avslöjar jag inte. Schhh...