Dottern dök upp i morse strax efter tio. Hon ringde lillebror, som undrade om vi hade något saftigt kaffebröd. Det hade vi förstås inte, för i det här huset kan man inte ha sånt. Det försvinner innan jag hinner blinka. Ja, och så är det förstås inte hälsosamt heller.
Hur det än var så skulle han komma på besök tillsammans med sambon, så nu gällde det att sätta fart. Dottern såg sig fundersamt omkring. Jaha, det fanns apelsin och banan och i skåpet fanns en konservburk med persikor. I frysen hittade hon inga bär, så hon skippade idén med smoothie.
Själv satte jag igång att med raketfart tillverka havreflarn. Det gick undan minsann. Lika goda som svärdotterns blev dom inte, men...tjaa, dom gick säkert att äta dom med, för de har tagit slut för länge sedan.
Dottern kavlade upp ärmarna och letade fram boken Vi bakar, en underbar bok för alla småkockar.
Kardemumma hade vi hemma, men inte pärlsocker och den där stekpannan, som dottern bakade i som yngre har skattat till förgängelsen för länge sedan. Lillbrorsan, fadern och storbrorsan var helt till sig. Underbart, nu skulle de äntligen få den där goda kakan, som de har längtat efter så länge.
Lättlagad av ingredienser man nästan alltid har hemma. Snabblagad och god, som sagt var.
Det blev en härlig söndagsförmiddag i familjens hägn.
Blogg 100/20
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar