På fästhumör?

Kära nån, igår kväll satt jag och kämpade med mitt hysch-pysch-projekt. Jag tog mej alltså i kragen. Men i takt med att kvällen mörknade utanför avtog min entusiasm betänkligt och kl. 22.30 gav jag helt enkelt upp.

Ni ser att de tyska säkerhetsnålarna är till stor nytta. I beskrivningen stod det inget om hur man ska räkna om det blir liksom typ tre centimeter till kanten. Vad är det för sätt? Jag som redan hade fullt upp att räkna till 15 maskor per fem centimeter. Nu blev det liksom högre matematik och ingen av mina mattelärare i skolan sade att jag skulle behöva sånt när jag stickar!

Hela kvällen sjöng jag: "Knäna skälver, näsan den blir blå. Fast det är så läskigt våga jag ändå!" Måste ju peppa mej! Tur att far i huset inte var hemma. Han skulle garanterat misstänkt att jag tog en hutt när jag sjöng slutet av en snapsvisa om och om igen som ett mantra! 

Nu kan jag dock meddela att i morse fick jag de sista fem kanterna färdiga. Puh! Nu har jag då ett större bekymmer:

Vem ska fästa alla de här förbenade trådarna? Är nån av er på fästhumör? Kan ni vänligen då komma hit omedelbums och sätta igång. Jag lovar bjuda på fest blott ni fäster. Det blir väl bra? Jag kan ta hand om ska vi säja, fyra garnändar och en liten söm, så får ni sköta resten. Tack! Jag sätter mej snällt och väntar på balkongen, så knacka bara på dörren och stig in. Välkommen!
Belöningen? Hmm... kan jag få betala i lite garn?

Jag fick dessutom nu ett litet i-landsproblem. De knappar jag har till detta projekt är på tok för stora. Suck! Men hej, vänta nu, betyder inte det att jag får åka iväg till Knapphuset i grannstaden? Visst kan jag ju få ha ett pyttelitet äventyr så här tisdagen till ära? Eller måste jag gräva i mina lådor?

Apropå knappar ännu, måste jag sy runt knapphålet? Langettstygn? Men hör ni, det går inte för knapphålet är redan pyttelitet, ja, och så kan jag ju inte brodera heller. Men det går väl bra för den som kommer och fäster eller hur?

Igår blev för övrigt mitt inre strandliv avbrutet av ett mycket rart och trevligt eftermiddagsbesök då svägerskan dök upp tillsammans med sin sambo. Härligt att träffas.

Idag har jag för övrigt inga planer. De där garnändarna retar mej till vansinne. Varför tog jag av garnet alla gånger det stod i beskrivningen att jag skall göra så? Suck! Kanske jag bara lägger upp ett nytt litet projekt så där till tröst? :)


Blogg 100/99