Det var inte enbart ekenäsbor, som gästade oss under det gångna veckoslutet. Nej, vi hade två andra gäster i åkern nedanför vårt hus.
Som vanligt undrar jag vad dom hittar där i allt det gröna?
Nu har mina öron äntligen börjat återta sin normala färg efter det som fick dem illröda i lördags! Tänk att jag, en kvinna i mina bästa år, fortfarande kan rodna så, men... ja det är inte alla dagar jag blir presenterad som, och nu citerar jag: "Det här är den bästa kvinnan näst efter min fru". Om ni tror att jag började stamma till råga på all rodnad, så tror ni helt rätt. Jaaa, nu har jag då att leva upp till för trevligare fru än den där mannens får man allt leta efter.
Jag har inte ens vågat berätta om den där fina komplimangen åt morfar i huset. Jag är rädd för att han skulle fnysa och säga: "Han skulle bara veta", med syftning då på mannen, som har så höga tankar om mej!
Nu ska jag ännu umgås lite med morfar i huset, som alldeles nyss kom hem och sen bums i säng, så jag orkar tidigt upp i morgon. Ingen stickning mera ikväll inte.
Ha det bra!
2 kommentarer:
Nu gjorde du mej nog så väldigt nyfiken! Vad hände i lördags?? Illrött? Kom han körandes dit, R. Gere? Med vit motorcykel, eller vem sade sådant?
Har du redan berättat åt morfar i huset, vad månne han sa?
Och här, här hos oss. Jag exponerar och dekorerar med min stickningskorg: sätter den hit och dit på synhåll. Har ju nu en gäst hemma sedan flera dagar. Det kommer ingen kommentar, ingen reaktion, samma det vart jag placerar min stickningskorg.
Hon frågar inte "stickar du?, vad stickar du?" Skall jag ge upp?
Nä, ingen Gere,dessvärre, men en solbränd gift gentleman i stilig cowboyhatt! Och jodå, jag har informerat morfar i huset, som lakoniskt konstaterade: "Då har du nog hjälpt den karln med datorn".
Äsch, sådana gäster du har, som inte alls observerar din fina stickkorg. Du måste nog nu försöka bjuda hem sockstickerskor, alltså människor som själva håller på med garn och stickor. Då ska du få se, då blir det intresse minsann.
Apropå det, så såg jag en så trevlig vit, ganska stor nätkorg på hjul i lördags i stan. Jag stod länge och klappade på den och såg framför mej hur trevligt det skulle se ut med en korg full av garn i vardagsrummet. Dessvärre förmörkades bilden av morfar i husets uppsyn, så nätkorgen fick bli kvar i affären. Suck!
Skicka en kommentar