torsdag, december 27, 2018

Förbi

Så där ja, nu är årets upplaga av julen förbi. Rester av potatislåda och kålrotslåda, skinka, köttbullar, bondost och kakor finns kvar i kylskåpet, liksom gröna ärter och en hel morotslåda på 400 g. I kallkällaren hittas rester av makaronilådan. Vem som ska äta upp allt det där vet jag inte. Asken med gröna kulor är oöppnad. Katastrof, för den är ett absolut måste på vårt julbord. Det här året glömde vi dock bort den.

Att vi har kvar så mycket julmat ännu beror på att den nästyngsta fick feber på juldagen och att den yngsta och äldsta försvann hem till sitt redan på juldagen. Också de med krassliga halsar. Gårdagens gäster, mina svägerskor B och B, drack endast kaffe och åt kakor. Kakorna hade vi med också till min hulda moder på juldagen då vi drack eftermiddagskaffe där och sedan stannade kvar till midnatt. Det var så trevligt att träffa värmlänningarna.

Kära vänner, jag hoppas att ni har haft en fin julhelg.


Jag hoppas att julgubben var snäll med er och gav er massor med julklappar. I vårt hus hade vi som vanligt bestämt oss för att det nu inte skulle vara klappar i år. Trots det så fick vi ändå en hel del klappar. Förstås fick våra vuxna barn var sin klapp och lilla M en, samt min hulda moder. Men sedan tog vår fantasi och vår ork slut. Det blev till och med lite knepigt med julklappsrimmen, som jag inte riktigt fick till. Skrivandet och fantasin löpte inte alls.

På något sätt måste vi väl ändå ha varit snälla för vi fick en hel del julklappar ändå av många vänliga anförvanter. Stort TACK för dem, ingen nämnd och ingen glömd. 

Och nej, jag tänker inte nu räkna upp dem alla, men några ska jag ändå visa så att ni blir lite avundsjuka!
En så här fin ljuslykta fick jag av min yngsta gulliga systerson. Färgen valde han alldeles själv! Perfekt, inte sant?

En sticklåda med en liten virknålslåda i samt lite ryanålar fick jag också. Smart återanvändning, inte sant? Tack till D, som städade i skåpen.

Och så fick jag en Powerbank! Alltså en portabel laddare. Ett måste då diverse tekniska prylar ska laddas och det är elavbrott. Som jag alltid har sagt, det är bra med tekniska söner! Hoppas att ni andra också har en sådan här extra laddare hemma eller i handväskan.

Eftersom jag var mycket osäker på om jag alls skulle få julklappar i år, så garderade jag mej och inhandlade en så här fin bok med ljuvliga vantmönster. Jag paketerade dock inte in den. Man ska ju inte gå till överdrift, eller hur? Men jag väntade snällt till julafton innan jag bläddrade i boken.

2 kommentarer:

christina sa...

Hej! Så här i slutet av året tänkte jag bara skriva och tacka för alla bloggar som jag så gärna läser!
Själv sitter jag ju i södra Sverige och visserligen kom det mycket oväntat lite snö dagen före julafton men den är redan borta. Idag har det varit 7 plusgrader, man behövde inte ens vantar när man gick till sin lilla ICAaffär här på hörnan.
I min familj finns det bara en som fryser och önskar sig varma saker och det är min svärdotter. Så till henne har jag stickat sockar i sådant där självmönstrande garn med design av Arne och Carlos. Det fanns i hennes älsklingsfärger lila och orange. Nu stickar jag ett par Majas mamelucker till henne. De är vinröda.
Jag är så gammal att jag minns när alla flickor och damer hade mamelucker av banlon eller något liknande material men lyckligtvis blev det modernt med strumpbyxor på sextiotalet.
Men Maria vill gärna ha ett par sådana här av ylle, konstig flicka!
Så här års säger vi God fortsättning så det gör jag också.
God fortsättning på det här gamla året och gott nytt 2019!
Hälsningar Christina

Inge sa...

Hej,
Stort TACK för att du läser min blogg.
Här har vädret också nu slagit om och visar några plusgrader. Snön är dock ännu kvar och det är jättehalt utomhus. Bäst att sitta inne och sticka eller virka då!
En riktigt God fortsättning till dig och de dina och ett Gott Nytt År,
hälsar
Inge