En eldröd tulpan

Tiden går alltid fort då man har roligt. Så har det varit idag, för vi har haft flickorna på besök. Oj, så vi har lekt med M. Hon hade två dockor med sig och det var ett sjå att sköta om dem. Allt emellanåt skulle de sova eller äta gröt. Så grät de och behövde tröstas.

Ibland glömdes de helt bort när vi lekte smyckesaffär. Då skulle mormors alla halsband och armband in i den gröna korgen och så till kassan och sen fick man först använda dem.
Roligast var det dock att leka med dumpern, stora lyftkranen, grävmaskinen och skoplastaren. Då ville M att mommo skulle sätta sig på den gröna fotpallen. Snäll som mommo är så gjorde hon det, pallen gled undan och plötsligt satt mommo pladask på baken på golvet! M såg först lite förskräckt ut, frågade sedan försiktigt:
- Tog det sjukt.
Först efter att mommo intygat att allt var okej, började M skratta!
- Det va roligt, en gång till, sa hon.
Men mommo som dagen till ära tagit hala finare byxor på sig och som bara gled runt på parketten var inte alls benägen att göra om konststycket att falla rakt bakåt pladask på stjärten.
- Kommer du opp, frågade M:s mamma.
- Nä, hon klarar int de, konstaterade dubbelmorfar.
Och så skrattade allihopa åt mommo som gled omkring på hala byxor och inte fick fäste nånstans. M är en praktisk liten tös, så hon hjälpte mommo att ta bort strumporna och började sedan fundera att hur skulle mommo kunna lyfta upp sig. M såg sig omkring och hittade sagoböckerna i hyllan. Snabbt radade hon upp en försvarlig hög och tyckte att om mommo sätter baken där så kan hon nog dra upp sig. Vilken smart gullunge! 
Och visst drog mommo upp sig så fort hon fått fäste. Alla var lättade. M:s mamma tyckte att nu var det nog dags för bantning. M å sin sida städade undan böckerna och gömde fotpallen under soffbordet och tyckte att härefter är det bäst att mommo sitter i gungstolen! Och det kunde ju mommo lugnt hålla med om.

Tillsammans med morbror byggde M världens högsta torn! Och det står kvar allt än.

M är också en hejare på blomplockning. I tisdags då hon var på besök ville hon prompt ge en blomma åt mommo. Innan vare sig dubbelmorfar eller hennes mamma hann reagera hade M knipit av den eldröda tulpanen, som äntligen slagit ut framför huset.

De båda vuxna bara kippade efter andan. Men mommo fick ju en vacker blomma att njuta av!

I morse kom M med en liten frostnupen blomma åt mommo. Den skulle förstås också ha vatten, vilket den fick. 

Nu önskar jag er alla en skön fredagskväll och hoppas att det blir åtminstone lite handarbete för er!