Kära vänner, igår blev ni tyvärr utan mitt dagliga blogginlägg. Att det gick så illa beror på det här:
Nå, snällt försökte han fixa det hela och det verkade fungera. Men då var klockan redan så mycket på kvällen att jag inte längre orkade bråka med tekniken. Med minst sagt blandade känslor satte jag mej framför datorn idag. Hoppsansa! Jo, det finns internetkontakt, MEN mitt i allt stänger webbläsaren (browsern) av sig! Så ska det inte vara, för det går inte att jobba då.
Nå, man ska alltid prova på flera alternativ.
Jag laddade alltså ner Vivaldi, frid och fröjd. Och ett riktigt bra program, men...
...gmail vägrade släppa in mej till min e-post. Tvåstegsverifiering krävdes på ett eller annat sätt, för att Google ska veta att just jag är jag. Suck och dubbelsuck. Jag har inte tid att krångla med sånt där viktigt säkerhetstjafs just nu. Om jag skulle ha tillräckligt med energi skulle jag byta till Thunderbird (stormfågel) e-postklienten. Men, men, hur skulle människor sedan hitta min e-postadress? Och hur skulle jag orka meddela den nya adressen till alla olika ställen? Tänk redan på alla webbplatser, som har min e-post som användarnamn. Hujedamej, så mycket jobb! Men det kanske finns nån, som åtar sig jobbet? Hallå, frivilliga efterlyses!
Håll tummarna att allting fungerar så jag får det här inlägget färdigt!
Igår var det äntligen, äntligen stickcafé för min del. Härligt att få träffa "stickflickorna" igen efter två veckors uppehåll. Men det är nu bara så att Lilleman går före allting annat.
Jag hade valsvårigheter igår, vilket projekt skulle jag ta med mej till caféet? Vantstickningen? Lovisa droppar sockan? Senast påbörjade sockstickning? Den gröna virkningen? Eller restgarnsvirkningen? Hmmm... man kan inte ta med sig någonting invecklat om man inte vill riva upp allting när kommer hem. Det fick bli den senaste sockstickningen, för den är enkel och bra utan att vara alltför tråkig ändå.
När jag skulle beställa lunch hade jag igen valsvårigheter. Allra helst skulle jag ha velat ha en len purjolök-potatissoppa, men det finns ju inte på menyn. Det kanske är en alltför simpel rätt? Inte sånt, som människor vill ha när de går ut och äter, för soppan kan man laga hemma. Hmmm, men potatisen ska ju skalas, så nog är det jobb med den alltid.
Till efterrätt fick det bli rik riddare med körsbärs-blåbärskompott och en extra glassboll på. Också det här var mumsigt.
Det drar ohjälpligt ihop sig till helg, så igår kväll var vi iväg med äldsta sonen till stan och bunkrade upp. En komplettering måste göras, för jag glömde foliepapper och mörk choklad. Dessutom fick jag inte hamburgerbröd heller.
Men kära hjärtanes, nu har det hänt! Jag har stått i mataffären och pratat om sjukdomar!!!! Vanligtvis brukar jag endast lyssna inkännande, men nu bidrag jag till diskussionen. Det här är inte alls bra, innan jag vet ordet av så är jag en riktigt gammal gumma!
Jag räddade påsken! Den här tidningen fick följa med hem från mataffären och det för A-korsordets skull, vad annat?
Idag var det meningen att jag skulle åka in till torget efter bondost och samtidigt understöda barnhemmet i Bolivien. Men, men, bisin min hade kört iväg till grannbyn med min bil. Den ska omhändertas, oljan ska bytas, likaså däcken. Den ska också tvättas och få dimljus.
Jag borde absolut också röja i sovrummet. Jag har kommit ett mikroskopiskt kort steg på den vägen. Det är bara så svårt, då jag hela tiden hittar intressanta saker alternativt saker jag inte vet vad jag ska göra med. Suck! Och bisin min som ivrigt väntar på att jag skulle städa här...
Och nu innan jag glömmer:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar