Kära vänner, jag har tappat tråden riktigt totalt. Och nej, nej, nu talar jag alltså inte om garn utan om lusten, ivern och inspirationen. Jag har inte vare sig stickat eller virkat sen förra veckans stickcafé! Det blir liksom inte till nånting.
Igår när jag så tufft skulle virka blev det så här:
Idag tänkte jag att jag måste försöka få fatt i någon sorts tråd, så jag började på nytt på den lila virkningen, som jag redan hann riva upp en gång.
Men hur jag någonsin ska få den här färdig är en gåta. Jag har läst igenom mönsterbeskrivningen tre gånger för säkerhets skull. Första gången förstod jag ingenting. När ska jag sluta virka med dubbelt garn? Och när ska jag byta till klenare virknål? Fasta maskor klarar jag kanske av. Suck!
Jag måste kanske låta undersöka mitt huvud? Just nu spelas Karar i arbeit nonstop i min knopp. Inte för att bisin min skulle stå och glo på grävande karlar. Snarare tvärtom, han skulle bli nästan galen av hur ineffektivt och långsamt det går. Däremot så tittar han minsann på tv-kanalen Jim och just på hur man gräver guld och kör på is. Där har KAJ minsann slagit huvudet på spiken.
Just nu är bisin min själv en karl i arbete, för han är ute i trädgårdslandet och sår och sätter. Minst femtioelva gånger har han förklarat för mej vad han ska göra, hur han ska göra och framförallt vad som borde göras. Jag hummar bara lite och tänker att det var allt bra att jag ens fick diskmaskinen igång och att jag hann få iväg mina texter idag strax efter klockan 12.30 då deadline är klockan 13. Puuuh! Jag hann. Hon som läste igenom den ena texten tyckte att den var för stel. Vad kunde jag annat än beklaga och konstatera att jag måste hålla mej till fakta. Och då blir det som det blir. Huvudsaken är väl att man förstår infon som ska ut i tryck?
Som sagt, jag har tappat tråden och jag är trött.
Önskar er alla en riktigt fin onsdag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar