Ett litet missförstånd

Lita aldrig på en karl, i synnerhet inte då han säger:
- Det här fick du av din mamma.
Den dumheten gick jag på i torsdags. Den där fina korgen var förstås inte alls min! Nej, självklart vill mamma ha den tillbaks och det ska hon få. Till saken hör att hon har fått den av oss i gåva, så...
Tur att jag fick rätsida på det hela i telefon igår. Och tur att det inte blev en hel höna av en fjäder!

Jag behöver faktiskt inte flera korgar än de jag redan har. Muminkassen passar ypperligt till mitt nuvarande virkprojekt...

... en poncho. Beträffande Qvidi-Mina-rutorna ligger jag rejält efter just nu. Men jag skulle vilja ha det här projektet färdigt först. Och sedan skulle jag faktiskt vilja pröva på att sticka ett par vantar. Har ni hört på maken? Jag sticka ett par vantar?

Trots att jag steg upp så sent som klockan nio idag har jag ändå hunnit med en hel del. Gladast är jag över att jag hann sitta utomhus och njuta av septembersolen med ponchovirkningen och att jag har fått middagsdisken undanstökad.

Nu blir det igen tre långa arbetsdagar då jag inte kommer att hinna med annat än undervisning, förberedelser, arbetsresor, stupa i säng, så upp igen och iväg. Som en kollega sa förra veckan:
- Ja, så ska vi hem och sova då innan vi återvänder imorgon.

Månen lyser på mej och de mina ikväll, hoppas att den låter mej sova!

En riktigt bra start på den nya veckan önskar jag er alla! 
Vi hörs igen mot slutet av veckan.