- Kokar du lite vatten, stönade jag medan jag försökte befria mej från ytterplaggen och ta hand om inneskor, vattenflaskor, surfplattor och jag vet inte allt vad. Jo, förresten, det enda som saknades var ju stickväskan.
Far i huset fick igång vattenkokaren medan jag skalade av mej resten av kläderna och kröp in i min urgamla, noppiga, urtvättade och sköna fleecemorgonrock. Sedan dråsade jag ner på köksstolen och fick småningom mitt kvällste och en macka. Jag var rätt medtagen. Hade hållit två surfplattkurser, fortsättning, efter varandra. Och det vimlade i huvudet av alla olika programversioner och plattversioner. Och jag får väl hålla med den kursdeltagare, som suckade längtansfullt och sa:
- Tänk om det kunde finnas endast en version.
Ja, tänk om. Då skulle det vara lätt minsann. Men nu just finns det nog alltför många olika plattor och programversioner.
Efter att ha styrkt min lekamen, satt jag kvar en stund och sedan bara måste jag se på Efter nio. Och hemskt nog fick jag igen vatten på min kvarn. Man skall INTE spela ishockey! Den sporten är förfärlig. Den unga killen, Robson, fick en sådan hjärnskakning av en regelrätt tackling, att han blev hjärnskadad för livet. Det var tufft och fint av honom att träda fram och ge synlighet åt de hjärnskadade. Men fy sjutton för ishockey. Det skall nog inte vara så där, eller hur? Unga människor ska inte behöva skadas för livet. Det verkar så totalt meningslöst.
Sedan dråsade jag i säng. Och det före klockan hunnit bli 22.30. Jag var alltså en osedvanligt tråkig typ. Men så skulle jag då också upp tidigt igår morse. Jag hade varit mycket förståndig och packat arbetskassen med mapparna med kurspapper redan på måndagskvällen. När jag skulle inleda den andra kursen igår, så upptäckte jag att jag hade fel mapp med mej!!!! Argh! Man skall inte vara trött när man förbereder sig inför nästa dag. Nå, jag improviserade och det blev nog helt bra i slutändan, tack och lov. Men sjutton vad det harmade.
Minns ni hur synd det var om mej i fredags?
Nå, jag blev rätt snabbt tröstad, för vet ni vad?
Jo, jag fick en fin blomma av svägerskan. Tack!
Idag har jag linkat omkring på jobbet och försökt röra mej så lite som möjligt. Mitt högra knä har fått fnatt. Och då ska ni veta att jag varken har åkt slalom, spelat fotboll eller ishockey! Det sa bara KNAX igår riktigt hårt. Men då gick det ännu att både stå och gå på. Idag på jobbet ville det liksom inte längre. Måste kanske skrämma det med någon inflammationshämmande tablett? Hmmm, fast det värker ju inte... Grannen här på andra sidan vägen är läkare. Ska jag kanske knacka på hos honom? :)
Näää, icke, jag väntar snällt på plättarna, som far i huset har lovat steka och sedan är jag nog bättre. Tror inte ni det också? Plättar fixar allt det onda.
Ajjo, jag har lovat att påminna om att det är Qvidi-Mina-träff i lördag kl 10. Det ska vi komma ihåg och så borde nog nån virka lite rutor också. Vem månne ska hinna med det?
Åååh, nu doftar det redan av nygräddade plättar, så nu måste jag iväg och äta. Mums!
Ha det bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar