Igår vet ni, ja då fick jag den smarta idén att buljong är sjukmat och säkert riktigt bra för öm hals. Så jag bestämde mej för att jag skulle koka en liten klen soppa på buljong istället för att kalasa på lördagens middagsrester. Dem överlät jag med varm hand åt far i huset.
Jag tappade upp vatten i en liten kastrull utan att mäta nånting desto mera. Öste i tre buljongtärningar och torkade örter - kryddor från en intressant papperspåse, som minstingen någon gång hämtat. Sedan toppade jag det hela med lite sojasås. Det hela blev färdigt i ett huj, blev varmt och gott och jag slevade i mej två tallrikar buljong tillsammans med ostmacka.
Men... det räckte inte länge innan jag fick rusa till toan. Allt det goda rann ur mej på en gång.
- Hur kunde du vara så barnslig, undrade min mor i telefonen.
Vad då barnslig? Jag var ju bara lite häftig!
Jag hade i en buljongtärning för mycket. Och jag hade i alldeles för mycket chili, men gott var det! :)
Far i huset förbarmade sig över mej på kvällen. Vet ni vad han gjorde? Jo, han kokade mannagrynsgröt. Också det perfekt sjuk mat. Han kokade riktigt god gröt och utan att bränna mjölken i kastrullbottnen. Han gjorde precis, som det stod i hans kokbok, kokade i vattenbad. Visst är jag väl omhändertagen, inte sant?
Dessvärre återstår både hostan och snoret, men det lär väl gå om efter 14 dagar? Och så länge jag kan jobba mår jag bra!
Idag på hemvägen från kursen i grannkommunen, besökte jag min hulda mor. Och vet ni vad? Jo, hon bjöd på varmbröd!
Dagens höjdpunkt var ändå dotterns telefonsamtal där hon konstaterade att allting är bra med det kommande barnbarnet. De hade varit på koll idag. Så skönt att höra.
Nu ska jag försöka koncentrera mej på morgondagens kurser innan jag stickar något varv på mitt nuvarande sockprojekt och sedan stupar i säng. Det blir tidig väckning imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar