För en vecka sedan, på söndagen, hade vi gäster från Borgå. Vi hade dåligt med kaffebröd, så jag tänkte vara snäll och bjuda på varma semlor (frallor) istället. Jag tog bröden ur frysen, lindade in dem i min mormors systers gamla handvävda kökshandduk och placerade dem i mikrovågsugnen. På med defrostknappen och tidsinställningen och så duka kaffebordet.
- Vad är det som luktar bränt, frågade dottern och sniffade i luften.
Sedan blev det rop och skrik och brådska.
- Röken slår ut genom mikron, ropade hon.
Fort, fort stängdes mikron av och jag inspekterade uppgivet skadorna. Tänk om min fina mikro hade skadats? Det är nämligen inte första gången jag lyckas med rökutveckling i mikron. En gång på det gamla stället när jag skulle poppa popcorn i mikron satte jag tiden till en halvtimme och fortsatte med att hänga tvätt i ett annat rum. Det höll på att gå alldeles på tok. Lite till och eldsvådan hade varit ett faktum. Det blev inga popcorn och så fanns det ingen mikro heller för den hade jag ju eldat upp till oanvändbarhet. Efter det har jag poppat popcornen i kastrull. Likaså bra för det lär vara hälsosammare. Och nu med vuxna barn blir det inte poppat så mycket heller.
Förresten, jag har ju faktiskt en sån där popcornsmaskin, som jag fick i födelsedagspresent av mina anförvanter för X antal år sedan. Undrar om far i huset vet var den finns? Fast det skall inte poppas nånting här idag inte.
Tur att våra matgäster igår själv gjorde maten, så jag inte behövde utsätta någon i köket för fara. Och eftersom jag är en vandrande katastrof i köket och flest olyckor verkar ske där, så är det nog bäst att jag håller mej därifrån, inte sant?
Ha nu en riktigt skön söndag allihop.
Själv ska jag börja förbereda morgondagens kurser och skriva lite till vår lokaltidning. Jobb i vanlig ordning alltså.
6 kommentarer:
Borde ju inte säga "hahaa" men det var kul läsning i alla fall.
Mikra popcorn en halv timme? Handlar det inte närmast om 2 minuter, max?
Kram kram!
Precis! Jag hade väl tänkt 3 minuter i den där gamla mikron. Men så hade jag bråttom för jag höll på med tusen andra saker och så blev inställningen, som den blev. Sånt där som bara händer när jag är i köket! :)
Köket är som sagt en farlig plats.
Kram
"Vandrande katastrof i köket"
Jag råkade just hitta detta. Vilken uppmuntring att jag inte är den enda! Den enda vandrande katastrofen i köket. Igår stekte jag fina färska råa rödbetsbitar i smör i stekpanna. Allt bra, mysiga ljudet i stekpannan, doften, utseendet. Var lite ute på terrassen och började få lukt i näsan... Gick till köket: vidbrända rödbetor, vilken vidrig lukt!! Jag blev utom och påstod och lite härjade att jag aldrig mera lagar mat i köket - aldrig mera!! Så du märker det finns mera sådana, vandrande katastrofer!!
Ja, det där med köksarbete är inte lätt.
Min hulda moder bakade häromdagen en äppelpaj. Den blev jättesur, för hon glömde att smaka på äpplena, som hade fodrat lite mera socker. Hon svor också på att det var absolut sista gången hon bakade! få se hur länge det löftet håller i sig.
Och nu när du skrev om rödbetor, så får jag en enorm längtan efter lindströmsbiffar. Mmmmm....
Sa fint att din hulda moder igen bakar, fint!
Mitt eget löfte haller inte sa länge, haller redan utsikt efter nya rödbetor.
Bra, då kanske det blir lindströmsbiffar? Mums!
Skicka en kommentar