torsdag, februari 09, 2017

Full fräs

Här har varit sådan fart på hela veckan att jag knappt hinner med. Och tyvärr hinner jag inte alls med någonting annat roligt än mitt jobb.

I måndags när jag kom hem från jobbet var unga husbondeparet här. Jag har inte träffat dem på länge, så det var riktigt trevligt. Far i huset svängde ihop till en plättsmet, men paret hade bråttom hem efter att ha badat bastu.

Efter en stund, rättare sagt, när jag satt och smaskade på de goda plättarna, dök dottern upp på ett oväntat och kärt besök. Hon fick plättar och vi pratade lite ditt och datt. Henne har vi inte heller träffat på länge. Hon sa väldigt fina saker, som jag tog till mitt hjärta. Där gömmer jag dem och bevarar dem och försöker att inte ha dåligt samvete längre över det där eviga dilemmat att inte räcka till i alla lägen. Få se hur länge jag nu kommer ihåg det där.

Jag har alltså haft full fräs på, så full fräs att jag i måndags körde hem med mina dataglasögon på mej. Inte konstigt att min omgivning verkade minst sagt underlig då jag körde.
I tisdags tyckte jag att jag såg så dåligt till dataskärmarna när jag var på jobb. Det var som om glasögonen inte alls hjälpte. 
När undervisningen var slut för dagen på kvällen och jag skulle byta glasögonen blev jag förbluffad. Där i fodralet låg mina dataglasögon!! Jag hade alltså haft fel glas hela dagen.
Nå, efter nästa vecka blir det mycket, mycket lugnare på jobbet, så kanske jag lyckas ha koll på glasögonen då.

För övrigt så har jag drabbats av öronmask. Niklas Strömsted sjunger: Kärleken klär av sig naken... i mitt huvud. Och jag får inte bort honom därifrån. Jag har försökt sjunga allt möjligt annat, som till exempel Soley Soley av Middle of the Road, Somebody Like You av Keith Urban och För kärlekens skull av Ted Gärdestad. Ja, jag har till och med sjungit Greensleeves, men se nej. När jag minst anar det dyker herr Strömstedt upp igen och sjunger "Månen bor på fönsterblecket himlen under täcket i hennes rum"...
Och det verkar inte finnas mycket jag kan göra åt honom, tyvärr. Öronmask är inte en lika fin diagnos, som Tilda hittade för sina åkommor. Men masken brukar försvinna i något skede, så jag lever på hoppet.


Vi har haft rejält kallt här under de senaste dagarna. Solen lyser på dagen och månen stör på natten!


Inga kommentarer: