Huhuh vet ni, det har varit fullt program hela dagen idag och ändå har jag ingenting fått gjort. Nu borde den berömda någon dyka upp här och fylla tvättmaskinen, så jag har något att ta på mej i lördag! Men inte syns här några frivilliga, nej, tyvärr inte.
En arbetsseger är att jag fick morfar i huset till stan idag och han gjorde två grejer, som han dels inte vill och dels inte alls var pigg på. Som belöning fick han köpa fettbollar åt fåglarna! Det var väl snällt? I morgon ska vi in till stan på nytt och då ska jag försöka få honom att genomföra sista steget i trestegsplanen. Håll tummarna att det går bra. Tack!
Jag hann ett varv in på jobbet och skriva namnet på listan, som låg på köksbordet. Hoppas att det nu blir bra och att datumen sen passar alla. Jag hann också iväg på möte på eftermiddagen och handla kattmat. Och så har jag varit iväg och hälsat på min hulda moder.
Och trots att jag enligt konstens alla regler borde ha råg i ryggen efter att ha kalasat på Robins goda bröd...
... så känner jag mej mera som ett slattrigt kokt spaghettistrå! Kanske jag lider av för lite sticktid?
2 kommentarer:
Jag undrar om man blir långsammare med åren, eller om livet/samhället, allt vi gör, bara blivit så splittrat med mejl, Messenger, Facebook etc. För jag måste också numera planera dagarna och prioritera noga för att hinna med det nödvändigaste, också med tvätt och städning hemma.
Jag tror nog att det är lite av bägge.
Skicka en kommentar