Kära vänner, jag håller på att få en hönshjärna! Jag glömmer saker och jag råddar och ändå är jag inte det minsta stressad. Hur kan det vara så?
Igår försökte jag betala en insats till en insamling en gång till. Jag frågade efter kontonumret och insamlaren förstod ingenting.
– Du har ju redan betalat, sa hon.
Jag bad om ursäkt och skyllde på min pensionärshjärna. Hon tröstade mej med att det nog snarare berodde på värmen än på pensionen!
I natt vaknade jag kallsvettig vid tretiden och kom på att jag hade skrivit fel i bildtexten! Milda makaroner! Det första jag gjorde i morse var att kontakta chefredaktören och be om ursäkt, för mitt slarv och en from bön om att få misstaget rättat. Den snälla människan ringde mej och frågade vilken text jag menade. Eh, jag hade glömt nämna den viktiga detaljen i e-post meddelandet.
För en vecka sedan lyckades jag på något märkligt sätt betala en vara dubbelt i Motonet. Hela skulden för det tar jag inte på min nacke, utan en del var nog sommarflickans fel. Förstås borde jag ha kollat kvittot, men oklart om jag skulle ha begripit mej på de där bildelarna. Jag skulle nog ha trott att det var fråga om två delar istället för en. Till all tur är bisin min stamkund, så de ringde från Motonet och frågade vad han ville göra med pengarna. Han lät dem bli kvar hos Motonet. Igår när han igen var i Motonet och handlade reservdelar till nästyngsta sonens bil, så fick bisin min pengarna till godo. Håhåjaa, jag vet inte om jag alls vågar göra någonting längre, när min hjärna är så virrig. Kanske bäst att dra ett gammalt lakan över sig, ja, alltså en filt blir på tok för varmt, och sen bara ligga lågt, röra sig så lite som möjligt utanför tomtgränsen!
Ja, så idag när jag jobbade lite på datorn, så klagade plötsligt Google på att jag har blockerat cookies. Jo, det har jag förstås av säkerhetsskäl, men nu ville inte Chrome längre vara med. Google vill veta vad jag håller på med. Kanske dags att byta webbläsare?
Idag var jag på stickcafé i stan och det var riktigt trevligt att träffas igen efter förra veckans paus. En del hade förhinder, men vi hade två barnbarn på plats istället och E. Det var alltså livligt vid bordet ändå. Tre av oss stickade sockor och en virkade på ett julrött litet hjärta.
M hade stickat en riktigt fin mössa av det garn, som blev över från hennes vackra tröjprojekt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar