I natt vaknade jag strax efter klockan två av att någon pratade. Jag låg i bädden med spetsade öron, men det var knäpptyst i huset.
– Du pratade i sömnen, sa bisin min.
– Va? Nä, det gjord jag int.
Men han envisades med att det var jag som hade pratat. Tyvärr vet ingen av oss vad jag sade. Synd, jag kanske kläckte ur mej en eller annan visdom.
Att jag igår överhuvudtaget nappade en Allers när jag var i Tokmanni beror på att det med stora bokstäver stod Fin almanacka på köpet.
– Den är ju rikssvensk, fortsatte han.
– Nå, det är ju just därför jag behöver den.
– Nå, till vad då?
– Förstås när jag löser korsord. Nu behöver jag inte googla namnsdagarna längre.
– Du är inte klok, muttrade bisin min.
– Men jag fick ju den på köpet!
Förstås kan jag också njuta av de vackra bilderna gjorda av svenska konstnärer. Om ni tror att det här är Carl Larsson, så får ni tänka om. Målningen heter Namnsdag och är gjord 1902 av Fanny Brate. Det är fråga om olja på duk. Visst är den fin?
Önskar er alla en härlig fredag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar