Sluta sticka!!!

 – Nu ska du sluta sticka, sa bisin min plötsligt igår kväll när vi satt sida vid sida i var sin gungstol.
Jag hajade förvånat till, vad hade han nu retat upp sig på? Han sade ju att bildelarna jag hämtade från Motonet var de rätta.
– Varför ska jag sluta sticka, frågade jag mycket långsamt med betoning på varenda stavelse.
– Nå, för att det blir sommar och ingen vill ha eller behöver vantar och sockor längre.
Åhå, här låg allt en hund begraven och jag anade ugglor i mossen och frågade frostigt:
– Och vad tycker du att jag ska göra istället då?
– Städa, förstås.
Nu levde bisin min farligt. Tur att jag hade min stickning i händerna och sakta hann räkna till 37 innan jag öppnade munnen:
– Nä, jag kan sticka sockor och vantar färdigt till i vinter.
Bisin min sa inte så mycket mera annat än muttrade lite. Och det var ju bra. Men jag har kommit på en ljuvlig hämnd. Nästa gång han ser på guldgrävarna eller sport i TV, då drar jag fram dammsugaren och städar vardagsrummet. Efter det vill han knappast att jag städar, för det är nog lugnare när jag sitter bredvid honom och stickar! Man får ju inte vara dum, eller hur? En kvinnas list övergår mannens förstånd. Stickning är en verkligt oskyldig hobby, inte sant?

Igår for det här paketet iväg västerut. Det innehöll prästkragesockorna och det var riktigt roligt att få överraska Lillan och Lillemans mommo med lite hemlagat. Ja, ni ser att själva paketet också är lite hemlagat! Jag återanvände en låda från Fazer och prydde den med lite klisterbilder och ett garnsnöre från restgarnsburken. Mottagaren gillade sockorna direkt och tackade tusenfalt. Som sagt, riktigt roligt att få ge.
Där fick bisin min se, att visst finns det människor som vill ha sockor också så här på våren! Så jag tänker inte alls sluta sticka. Han får säga vad han vill om den saken.

Önskar er alla en fin fortsättning på veckans första dag!