– Nå, e du färdig nu, frågade äldsta sonen idag mitt på dagen.
– Eh, vad då färdig?
Det visade sig att vi nu ändå skulle till stan, fastän han tidigare sagt nej till en stadsresa.
Vi började med att besöka "telefonbolaget". Någonting jag dragit mej för en längre tid. Ändå vet jag i princip vad dom talar om när de tekniska termerna kommer upp. Men, nu skulle äntligen det urgamla fiberavtalet sägas upp eller bytas och jag skulle ta ett nytt snabbare i bruk. Jag var beredd att identifiera mej och började redan gräva efter passet. Samtidigt funderade jag febrilt på hur uppsägningen skulle gå till.
Men hör och häpna, den unga damen på andra sidan disken frågade efter vår adress och mitt namn. Hon kollade att jag har andel i telefonbolaget och äldsta sonen kom ihåg att nämna att vi har kabeltv. Och nästan innan jag ens hann blinka var allting fixat.
När vi kom ut ur telefonhuset stirrade sonen och undertecknad förbluffat på varandra. Hur gick det där till? Borde jag inte ha identifierat mej? Vem som helst skulle ju kunna säga vad som helst om de har ens namn och adress! Jösses! Om vi skulle ha vetat att det var så här enkelt, så skulle vi ha gjort den här åtgärden för länge, länge sedan!
Från telefonbolaget fortsatte vi till Corints bageri. Gissa vad vi köpte därifrån?
Från bageriet iväg till nepalesiska matstället.
Där åt vi lunch, butter chicken. Jag orkade förstås inte äta upp allt, tyvärr.Men vad gör man inte för att få detta läckra naanbröd? Det åt jag åtminstone upp till sista smulan!
Saino kan vid första anblicken verka lite nedgånget. Men på borden står levande blommor. Det uppskattar jag och ni ser ju att den här blomkvisten dessutom är i helt rätt färg. Och maten är god om man gillar asiatiskt.Proppmätta tog vi oss till mataffären, för nu skulle vi ju ha mera kaffe! Ja och så en äggförpackning för säkerhets skull. Och vitpeppar, buljontärningar, gurka, sallad, knäckebröd, yoghurt och persilja. I längden kommer nog det här förmånliga kaffet att bli dyrt!
Och på tal om dyrt, yoghurten och knäckebrödet fick man för -30% om man visade sin app. Så jag tog snällt fram telefonen, visade kupongerna och... ja den unga damen i kassan visste inte vad hon skulle göra! Det kunde ju inte jag svara på, så hon fick ta hjälp av kassadamen vid grannbandet. Förstås uppstod det kö där i kassan, för många var också idag på jakt efter förmånligt kaffe. Men det var inte mitt fel. Igen frågar jag mej varför affären inte hittar på något annat eller något lättare sätt att utnyttja de där kupongerna. Någonting, som skulle gå betydligt smidigare.
Äldsta sonen gick ytterligare en runda i mataffären och kom ut med två kaffepaket till. Nu har vi alltså hamstrat 10 paket!
Medan jag satt och väntade i bilen fick jag ett sms. Nu är vår fiberuppkoppling uppdaterad till en betydligt snabbare version. Verkligen snabb service. Allting gick så enkelt och smidigt. Enda kruxet är nog att det gick på finska. Men jag var snäll och orkade inte insistera att jag vill ha service på svenska. Fegt gjort av mej, för jag borde nog stå på mej, eller hur? Här i stan försvinner den svenska servicen innan man ens hinner blinka!
Bisin min påstår att han ska fara iväg till västra grannstaden och ta med en berlinermunk till sin kompis. Vilken tur då att vi köpte lite flera! Men vete fåglarna om han kör iväg västerut, för nu hittade han nån sport på TV!
Önskar er alla en mysig fredagskväll.




Inga kommentarer:
Skicka en kommentar