Den förståndiga och den dåraktiga

För det mesta har jag sällskap av två typer, den förståndiga och den dåraktiga. De sitter på var sin axel och för en hetsig dialog rakt framför näsan på mej. Ibland byter de axel bara för att förvilla mej.

Tidigare i somras sade plötsligt den förståndiga:
- Du ska sluta prenumerera på tidningen Suuri Käsityö.
- Neeej, vrålade den dåraktiga så att jag höll på att falla baklänges i rena rama förskräckelsen.
- Men du gör ju ändå aldrig nånting från de där mönstren.
- Jovisst, jag virkade tuppen Frans och hans "kompis". Det mönstret var från Suuri Käsityö, så det så.
- Bah, ett mönster, som du har använt på hur många år? Och du syr ju inte heller.
- Jo, men nu har jag ju lite silkespapper och kan börja rita mönster och sedan sy.
- Nej, du ska sluta med prenumerationen för det blir så många tidningar per år. Mönster har du redan tillräckligt, men inte rum för flera tidningar. Välj om du vill ha garn eller tidningar!
- Buääääh, grät den dåraktiga allt medan jag lät den förståndiga få sista ordet i den här diskussionen.

MEN...

Igår var jag iväg till grannstaden och så fick jag vänta en stund på mitt ressällskap som fastnade i ett möte. Jag beslöt att vandra iväg till K-citymarket för mamma ville ha en kaffesort, som inte går att få tag på i stan. Och där i CM, ja där finns ju en övre våning och där, där finns tidningshyllan och där, ja där stod förstås jag.

OCH...

... hem kom jag med den här, som jag alltså inte längre prenumererar på och som jag ju inte alls ska ha,

i synnerhet inte när tidningen är full av modeller för skolbarn... inte klokt alltså!

Skulle jag ha nöjt mej med den tidningen skulle det ha varit riktigt bra, men den här fastnade också i nyporna. Och när sjutton skulle jag hinna sticka såna där härliga mönster på sockorna? Jag som knappt får vanliga randiga sockor färdiga?

Det absolut värsta i den där övre våningen var nog att garnhyllan har flyttats. Nu ser man den direkt som man kommer upp för rulltrapporna. Hemskheters hemskheter. Dit måste jag ju iväg och kolla...

... och det med förödande resultat. Fyra nystan finskt sockgarn från Novita = 400 g garn som jag inte alls behöver.
Schhh! Säg inget åt mina småbröder för då kommer dom och tar den svarta plastsäcken ifrån mej!

Till all tur köpte jag också en absolut nödvändig sak, nämligen symaskinsolja! Den kan vara bra att ha ifall far i huset börjar knarra!

Skämt åsido, de gamla symaskinerna som stått oanvända så länge borde absolut få sig en rundsmörjning.

Eftermiddagen igår tillbringades i gott sällskap med te och delikata smörgåsar samt en drottningtårta. Och det bästa av allt. Där finns ett riktigt hobbyrum, riktigt på det sättet att soffan är full av garn. Alltså allting är precis som det ska. Där finns också ett härligt vitrinskåp fullt av garn. Ni må tro att jag njöt.

Idag har jag varit på jobb. Nu är det alltså slut på ledigheten och innan jag hann blinka fylldes augustidagarna i kalendern med allehanda möten och annat. Håhåjaa... imorgon är det jobb igen för då börjar kursanmälningarna. Så nu, nu ska jag ännu kolla att allt är i sin ordning. Det blir alltså att jobba hemifrån. Hoppas att jag hinner sticka nån liten maska innan det är dags för sängen.