Självklart måste jag

- Måste du göra allting som B gör, frågade morfar i huset förtrytsamt igår då jag visade mina nya strumpstickor för min hulda moder. Jag förklarade att det var stickväninnan B, som berättat att det fanns sådana kortare strumpstickor i Tokmanni.
- Självklart måste jag det, svarade jag och gav mitt vänaste leende åt morfar i huset. Han den stackaren skakade förtvivlat på huvudet.

Självklart måste jag ju ha sådana här kortare strumpstickor, för hur skall jag annars kunna sticka yllisar åt lilla M? Och färgerna, så fina och lockande, i synnerhet den där med 4:ans grovlek längst till höger.

Dom här två nystanen såldes till nedsatt pris och självklart måste jag ha just de här färgerna. Jag vet precis vad jag ska göra med dem, så de kommer inte att ligga i något lager precis. Jag lyckades till all tur smuggla in dem igår utan att morfar i huset märkte ett dugg. Schhh...

Idag har jag betett mej konstigt, så det kan allt hända att jag är sjuk. Vet ni vad jag har gjort? Jo, jag har tackat nej till yllegarn!!! Vad sa ni nu då? Jag borde gå och mäta tempen, inte sant?
Å andra sidan, jag behöver faktiskt inte mera garn... eller vänta nu, kan det faktiskt vara så illa med mej? Huhuh, att tacka nej till en garngåva, inte klokt! Självklart måste jag skärpa mej! Vem vet hur det annars slutar...