Bråda dagar

Nu har det varit tyst här i två dagars tid och det beror endast på att jag inte riktigt har haft tid med datorn. Dels har vädret varit fantastiskt, men främst så har jag koncentrerat mej på det verkliga livet. Det har varit bråda dagar.

I fredags styrde dubbelmorfar Adam plåtlådans kylare västerut. Första stoppet blev vår västra grannstad. Han hade lite ärenden där och medan fick jag faktiskt gå i godistillverkarnas fabriksbutik. Kan ni tänka er!
Efter det fortsatte vi i lagom snabbt tempo västerut. Besökte graven, plockade upp H från jobbet och hamnade på Motel Marine.

Där åt vi. H och undertecknad valde räksmörgås. Verkligt god och mättande. I glaset vatten, vad annat?
Två unga gossar höll på och ställa upp grejer för kvällens uppträdande. Vi stannade dessvärre inte kvar där för att lyssna på Sam Zimon, som om jag förstått saken rätt ursprungligen kommer från Ingå. Det är nog kanske för modernt för dubbelmorfar och mej?

I staden körde det runt en paketbil med musik, som hördes långa vägar. De spelade dansbandsmusik, men riktigt vad lyckades jag inte riktigt uppfatta. Men en av låtarna lät i varje fall, som om det var Drängarna, som spelade.

Det är vackert i Ekenäs. Mycket vatten, gamla vackra trähus, många uteserveringar och parker.

I en av parkerna står de här minnesstenarna över två Mannerheimriddare. De här stenarna restes på Mannerheims födelsedag 4.6. Året var 2001 och jag undrar om det blev rabalder eller om de beslutande var eniga. De som har kommits ihåg här är Hans Henrik Wind och Tor Robert Lindblad.

H bjöd på god efterrätt i form av hembakad blåbärspaj. Det var fint att träffas och umgås. Vi var inte hemma förrän midnattstimmen var slagen. Tiden går alldeles för fort då man trivs och har trevligt. Det var skönt att komma lite loss från hemknutarna.
Tack till H för en härlig fredagseftermiddag och -kväll. Hoppas att vi snart kan göra om det.

Igår var det molnigt på förmiddagen, så jag bänkade mej framför datorn med de bästa intentionerna att jobba hårt. Knappt hann jag komma igång innan det knackade på dörren och äldsta sonen återvände från stan med kaffegäster. Medan de ännu var ute på gårdsplanen, så rensade jag matbordet i raketfart. Jag kan inte förstå hur det kan samlas så mycket grejor just där. Alla andra har förstås matbordet snyggt och prydligt städat och kan duka upp vad som helst när som helst. Åtminstone påstår dubbelmorfar det. Så att det är liksom endast jag som är slarvig. Jo, jag erkänner, jag trivs med kreativt kaos, men det finns ju gränser även för det.

Idag har det igen gått alldeles för fort och jag har inte hunnit göra någonting. Men ibland måste man bara få njuta av en söndag med lite korsord, virkning och ja, kursförberedelse. I tisdag håller jag terminens första kurs.

Önskar er alla en riktigt bra start på den nya veckan.
Nu ska jag försöka övertyga mej om att det endast är några garnändar, som ska fästas och inte över tio stycken och försöka få det jobbet undangjort! Få se, skulle nog vara roligare att festa än att fästa!