Sjunger på sista versen

Jösses, vet ni, i morse när jag satt på sängkanten rann det blod ner över mitt vänstra bröst. Förskräckt tog jag en näsduk från nattduksbordet och försökte snyta mej. Nix, inget näsblod åtminstone.
Blodet fortsatte att rinna. Med en ren näsduk i nypan rusade jag till köket.
– Sii, det kommer blod, ropade jag med darrande röst.
– Jag e ingen doktor, muttrade bisin min och tog knappt ögonen från sin tallrik med corn flakes.
– Men sii nu, det slutar int. Varifrån kommer det?
– Nå, du ha nu skrapa dej nånstans.
– Men snälla, kan du int sii, för jag siir ingenting.
Muttrande kastade bisin min ett getöga på blodet, men nån hjälp fick jag inte.

Jag putsade bort blodet och fick stopp på flödet. Kollade i badrumsspegeln. Högt upp vid nyckelbenet fanns ett pyttelitet sår. Det såg ut som om nån hade stuckit mej med en nål. Några skrapmärken såg jag inte till. Tur att det var morgon och inte mitt i natten, för då hade jag nog trott att Dracula hade varit på besök och missat halspulsådern! Brrr!

Före frukost var jag tvungen att göra sådant, som jag helst inte vill. Jag var tvungen att leta efter reservdelar till bisin mins bil. Den ena delen fanns i Motonet i Imatra. Jag gnuggade redan händerna av förtjusning. Nu skulle det bli en liten utfärd, trodde jag. Men se nej, bisin min tvingade mej att bli stamkund i Motonet och beställa delarna via nätet. I det läget höll en smärre äktenskaplig kris på att uppstå, för plötsligt var det mitt fel att Motonets webbplats fungerar, som den gör och att det inte går att hitta de där delarna på fem röda sekunder. Suck!
Titta inte på mej, jag vet inte ens vad de där delarna heter på svenska, för att nu inte tala om hur de ser ut. Nå, reservdelarna är nu beställda och hoppeligen kommer de snabbt till stan.

Julhyacinten sjunger på sista versen. Fortfarande doftar den gott, men snart åker den ut. Jag är dock lite osäker, kan jag slänga den i komposten? Ska jag torka lökarna och plantera ut dem i vår? Jag vet att bisin min har fått de gula påskhyacinterna att blomma på nytt utomhus, men de är kanske annorlunda än julens hyacinter? Eller ska jag bara slänga dem i roskis?

Apropå sjunga ännu, i ett av mina korsord stod det "sjöng Hello". Aha, det var lätt, tänkte jag, Lionel Richie. Men det gick inte att få in hans namn i de där fem tomma rutorna. När jag beklagade mej för bisin min fnyste han och sa att jag kan ju rita dit en extra ruta. Hrmpf!
Jag fick några av de tomma rutorna ifyllda och såg plötsligt att det skulle bli Adele. Henne hade jag inte räknat med. Känns som två helt olika tidsepoker.

Idag har jag inte gjort så mycket annat än suttit i gungstolen och försökt sticka. Med betoning på försökt eftersom jag slumrade in ganska snabbt och fick mej en eftermiddagslur. Bisin min stod för matlagningen, då han öppnade en ärtsoppsburk. Tyvärr inga plättar till efterrätt. Jag fick nöja mej med en apelsin och det är väl hälsosammare, eller hur?

Önskar er alla en fin fredag!