Idag har jag varit ute på vift, närmare bestämt, så har jag tillbringat en riktigt trevlig eftermiddag i norra grannkommunen. Jag tvingade med bisin min, för jag hade blivit varnad för hur omöjligt hal vägen var. Och kan ni tänka er, jag som tidigare har kört i ur och skur, blev så skraj att jag behövde chaufför. När vi kom till den hala vägen, så var den inte alls så hal och bisin min som ville motorsåga dagen lång, var inte alls så glad.
– Det här skulle du nog ha klarat, konstaterade han.
Och det fick jag ju ynkligt medge. Han får trösta sig med att jag lovade baka mockarutor. Få se om han kommer ihåg att koka lite extra kaffe i morgon.
Jag fick lära mej en ny stickteknik!
Tre olika färgers garn och här är rätsidan.
Det här är avigsidan. Varmt så det förslår. Lär ha använts till sjömanströjor förr i världen. Stickningen långsam, för garnen trasslar i varandra. Ja, och så måste man ha huvudet med sig, så att man stickar garnen i rätt ordning. Borde nog testa nu genast och sticka en pannlapp. Men nu just är jag en sådan stressad pensionär att jag hinner inte alls med stickning.
När vi kom hem väntade de här på köksbordet:
Mumsfilibabba! Det här innebär att yngsta sonen tryggt kommit hem från sin tripp över potten. Tjohooo!
Nu hoppas jag att ni alla får en skön fredag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar