Kevätkukka Vårblomma

Eilen, maanantaina, kun tulin kotiin pitkän päivän jälkeen, hieno yllätys odotti minua.
SNY oli muistannut minua pienellä paketilla. Ja tietysti Nalle Puh oli mukana!

Ensin olin kyllä vähän hämmästynyt: Ihmesieni? Mitä minä teen sillä? Olenhan allerginen siivoukselle koska se vie niin paljon aika neulomisesta! :)

Mutta ei hätää!

Paketista löytyi virkattu kevätkukka ja hieno kortti. Just prikulleen mitä tarvitsen. Eihän minulla on neuletyynyä ennestään. Kiitos SNY:ni kauniista kukasta!

Igår när jag kom hem från en lång och innehållsrik dag, väntade ett spännande litet paket på mig. När jag öppnat det blev jag lite konfunderad. Vad sjutton skall jag med en magisk tvättsvamp till? Jag som är allergisk för städning eftersom det tar så mycket tid från trevligare saker man kan göra, som att sticka eller virka.

Men ingen fara. Min hemliga stickvän har virkat en vacker vårblomma åt mig. En helt fantastisk nåldyna. Jippiii! En sådan har jag saknat och aldrig kommit mig för att göra själv. Som Tilda så riktigt kommenterade i förra inlägget, så är det sällan jag blir kvar med de stickade eller virkade alstren. Måste kanske ändra på det?

Stort tack min hemliga stickvän för den fina gåvan!

I morse ringde rektorn och sade att datasalen jag skulle undervisat i ikväll är stängd hela veckan, för den håller på att förnyas. Oj, plötsligt har jag ledig eftermiddag/kväll. Här har jag yrat på och tänkt på allt jag kan göra med den tiden. mest tråkigt jobb förstås. Men sedan slog det mig. Det är ju tisdag idag och då kan jag i ilfart köra från grannstaden (för ena eftermiddagskursen skall jag ändå hålla i en annan datasal) till stickcaféet i hemstaden. Jihaaa! Hurra för överraskande ledighet, som trots att den ska tas igen nästa vecka, ger möjlighet till trevlig fritid.

Pippi på filtar

I december och januari höll jag på med ett mastodontprojekt, som jag äntligen idag fick fotat. En stickad filt. Ett arbete, som inte går att ta med sig. Men ack, vad skönt det var i vintras att sitta under filten och sticka. När far i huset frös förstod jag ingenting. Det var ju riktigt varmt och skönt! :)

Modell: Från boken Käsitöiden aarreaitta, sidan 110, har också funnits i en Moda-tidning, men minns inte vilken.
Garn: Ullmattgarn
Åtgång: 1 650 g
Stickor: Rundsticka nr 12
De strategiska måtten: 85 cm * ca 175 cm

Mönstret bestod av 10 varv och var lätt och trevligt att sticka. Och visst blev det riktigt vackert?

Katten var lite sur och hade svårt att förstå att den inte får ligga på filten. Den tröstade sig med gammal kärleksört och vände demonstrativt sidan till åt matte.

Hälsningar från Gamla Hamnen

Nånting har definitivt hänt.
Igår var jag iväg till Hantverksmässan i Gamla Hamnen i Helsingfors. Åkte bekvämt med chartrad buss och stickade förstås lite under färdens gång.

Var förstås tvungen att sätta upp en ny stickning, för allting går ju inte att släpa med sig i bussen heller. Tänkt att detta skall bli ett par herrstrumpor i storlek 48 i sinom tid. Har tyvärr metallstickor för jag har inte dubbeluppsättning av bambustrumpstickor i nummer fyra. Och dubbeluppsättning behöver jag, för sockorna skall stickas samtidigt annars blir nog den andra ogjord.

Men tillbaka till mässan. Tilda fegade ur. Hon hade inte tid på grund av sin extreme makeover. Så sade hon, men jag tror nog att det var en bortförklaring för hon var rädd för att jag skulle bli riktigt garnvild.
Nu hade jag alltså ingen som höll koll på mig, utan kunde fritt ströva omkring och riktigt gotta mig åt alla garner. Både far i huset och min mamma hade varnat mig i alla tonarter för att släpa hem mera garn. Ändå gav han hela 55 euro åt mig att spendera. Det var ju generöst. Enligt mamma skulle jag inte ens få köpa papperssnöre. Hrmpf! Jag som just precis hade behövt rött papperssnöre för att kunna virka en sådan där torgkasse med stora hål till sommaren. Fast jag tror ju nog att jag hittar nån härva med papperssnöre om jag bara orkar leta.

Men nånting har alltså hänt med mitt garnhamstrande. Skönt. Tänk om jag är botad från min mani? Säkert har min egenhändigt påhittade kognitiva beteendeterapi-metod att alltid gå förbi garnhyllor i affärerna hjälpt?! Förra månaden gick jag t o m förbi Novitas svarta virkgarn trots att den röda prislappen ropade -30%. Och jag skulle ju vilja testa på en virkad duk i svart.
MEN jag bestämde mig för att inte köpa ett endast gram garn i februari och det löftet har jag hållit. Hurra va jag e bra ibland! :)

Inför gårdagens mässbesök hade jag laddat upp med en exceltabell över garner jag ville pröva på och hade färdiga projekt till. Detta för att inte förköpa mig.Ordning och reda ska det vara.  Kontentan av det hela blev ändå att jag inte köpte ett endaste gram av de åtrådda garnen. Bestämde mig på fredagskvällen/natten att först göra färdigt en drös av UFO:n. Inte trevligt att hela tiden börja på nytt och aldrig kunna visa upp nånting färdigt. Men i ärlighetens namn kliar det i fingrarna efter att få börja på ett jättesvårt och vackert spetsmönster till en lätt och luftig sjal. Skulle vara härligt, men ack så farligt.

När jag vandrade runt där i Gamla Hamnen från bås till bås fick jag plötsligt en sådan mättnadskänsla. Jag behövde ju egentligen ingenting även om det var hisnande att klappa på garn som kostade 29 euro/100 gram eller över 10 euro/25 g. Men steget till att köpa sådana garn var nog för stort och högt för mig.
På stående fot bestämde jag mig också för att inte låta mig lockas i fördärvet. Om något verkligt speciellt garn skulle behövas för något av mina projekt, så finns ju faktiskt webbaffärer och det går att beställa från hela världen.
MEN jag ska ju inte ha mera garn! :)

Trenderna då? Fortfarande är frillagarnen efterfrågade. Många beklagade att tillverkarna inte hade hunnit med och att det saknades många färger. Virkning av mattrasor eller mattrasetrikå är också inne. Korgar eller mattor. Populärt var också capeer i olika utformning. Titityy hade en riktigt snygg i två olika garner. Mönstret ska publiceras på hemsidan nästa månad.

Allt det där avhöll jag mig från. Jag är inte alltid så trendig, bara ibland. Mina inköp var verkligt modesta (= anspråkslösa, blygsamma).

Visst kan jag vara lite stolt nu? De tre härvorna med lingarn, 100 g/härva, ska jag ha till ett virkprojekt. Vad jag skall göra med de två nystanen Mille Colori Socks & Lace från Lang Yarns, 100 g/nystan, vet jag inte riktigt. Men färgen och konsistensen passar både till sockor eller en sjal/halsduk.
De två nystanen med Jawoll Magic Dégradé, också från Lang Yarns och också 100g/nystan, vet jag inte riktigt vad jag skall göra med. I Priima lankatalos mässavdelning förevisades en riktigt skojig virkning i nån sorts lövteknik. Blev väldigt snyggt när färgerna varierade. Måste kolla om jag hittar nån beskrivning och kanske ta itu med en sådan virkning i sommar, kanske, kanske... Om jag inte hinner komma på nån annan användning för garnet till dess.
Köpte också två virknålar med platt skaft som lär ska vara ergonomiskt. Få se om jag klarar av att virka med dem. Och pricken på i:et är den lilla nylonväskan med ugglor på. Den är hopvikbar som ni ser. Jag hade tur för jag fick tag på den sista. Inga plastkassar här längre. Jihaaa!

Summasumarum: 700 g garn och inget onödigt tjafs. Duktigt gjort, inte sant?
Väl hemma kom jag på att jag borde ha sett på födelsedagspresenter till alla som nu ska till att fylla under vårens lopp. Men det enda jag gjorde var att köpa en present åt Tilda och en födelsedagspresent åt barnens kusin I. De andra får vara utan, tror jag. :)

Aivan mieletön paketti Ett helt fantastiskt paket

- Ai, kuinka nätti, huokaili postivirkailija tiskin takana tänään kun kävin noutamassa helmikuun paketti. Valitettavasti ketään ei ollut paikalla eilen kun postiljooni kävi oven takana.

Ja, onhan paketti aivan ihana, juuri minulle sopiva ja mun näköinen.

Ja sisältö sitten, se on aivan mahtava:

4 kerää Rose mohair, raikas kevänväri ja yksi kerää Kotiväki virkkauslanka, pussillinen cashew-pähkinöitä, nam-nam. Kiva kortti, valitettavasti se ei oikein näy nyt. Täytyy kuvata uudestaan.

Ja, piste i:n päällä, Lapin Kulta olutlasi täynnä karkkeja. Tälläinen lasi todella puuttui kokoelmastani. Upeata. Kerään siis näitä laseja silloin tällöin, mutta nyt niitä ei ole tullut vastaan kirpiksellä pitkään aikaan.

Oi, SNY:ni miten voin kiittää tästä mielettömästä paketista? Ja , mistä tiesit että Rose mohair oli hankintalistallani?

KIITOS, KIITOS, ja taas KIITOS tästä mahtavasta paketista! Olet ihana ystävä.

- Oj, så sött paket, suckade postens dam idag då jag löste ut mitt paket, som min hemliga stickvän skickat. Igår var här tyvärr ingen på plats då postiljonen stod bakom dörren med paketet i högsta hugg.

Och visst är paketet sött och alldeles som gjort för mig, inte sant?

Innehållet är helt fantastiskt:

4 nystan Rose mohair i en vårgrön pigg nyans, 1 nystan Kotiväki virkgarn i en härlig rosa färg, en påse cashewnötter, mitt favoritgodis, och ett härligt kort, som tyvärr inte riktigt kommer till sin rätt här. Ska försöka åstadkomma ett bättre foto så fort det blir lite lugnare.

Och som pricken över i:et, ett Lapin Kulta ölglas fullt med karameller. Ett glas som jag inte har från tidigare i min samling. Härligt. Mitt ölglas-samlande har legat nere en tid för jag har inte hittat nåt på loppisar på länge. Men nu fick jag blodad tand. Det här glaset är jättefint, som nytt.

Super duper mega stort TACK till min underbara hemliga stickvän, som skickade ett så här fint paket till mig.
Olen aivan otettu = jag är riktigt rörd.

Tänk att nån vill glädja och överraska mig på det här fina sättet!

Ett riktigt trevligt veckoslut till er allihopa!

Hyvää viikonloppua kaikille!

Garnåtgång i december 2011

I dag har jag varit på stickcaféet i stan. Riktigt trevligt, även om luften tog slut där i bakre rummet. Härliga människor som stickade, pratade, tipsade och uppmuntrade. Jag blev jätteinspirerad igen efter att ha haft svårt att bestämma mig. Kanske det blir lite mera fart på stickorna nu och på bloggandet med för den delen.

Före jag skulle iväg var jag smått desperat eftersom jag inte hittade en garnhärva jag hade velat använda. Att välja rätt stickning att ta med till caféet är en konst. Om det är ett svårt invecklat mönster brukar det bli att repa upp om man har koncentrerat sig mera på talet än på stickorna. Å andra sidan är det ju just i stickcaféet man har möjlighet att fråga om man kör fast i mönstret. Själv glömde jag alldeles bort att fråga hur många maskor man ska ha till sockor i storlek 48. Nån av er som vet?

Jag hade med mig jättestora högar med mönstertidningar, till damernas stora glädje. Får man ta? Alldeles gratis? Javisst, ta nu ordentligt.
Alla var rörande överens om att mönstertidningar INTE hör hemma i pappersinsamlingen.

Och så var det då mitt ökända garnlager. Förvånat kan konstateras att det inte ser totalt hopplöst ut. Dels använde jag garn och dels gav jag bort. Men framförallt handlade jag ju inget! :) Endast tre nystan Puro för 10 euro. Hade tänkt att de skulle bli till en halsduk, men hann aldrig ens börja på en sådan.

Kajastus (finska) heter den här intressanta färgen

Så här såg det ut i december förra året:

Använt:

• Benvärmare                                  244 g
• Virkad stjärnfilt                              832 g

Inhandlat:

Puro (Novita)               150 g

Erhållit:
Gåva av Inno                200 g
Julklapp från Irland       100 g
Födelsedagspresent     100 g

Julklapp                     2 100 g

Donerat:                      530 g

Garnlagret:
Ingående saldo från november             25 389 g

+ i december                                          1 044 g
Garnlagret totalt:                               26 433 g

Salainen lähetys Hemlig försändelse

Eilen sain hienon yllätyksen salaiselta. KIITOS ystäväni. Siltö on sekä käytännöllinen että kaunis. Ja Nalle Puhkin pääsi mukaan.

Igår fick jag en försändelse med vändagshälsningar av min hemliga stickvän. Ett vackert filtat hjärta med reflexhjärta inuti, ett praktiskt mått för både stickor och som mätning samt garnavskärare. Ja, ni vet sådan där "monitoimi" (multi) mått. Och ett mycket vackert hemgjort kort. TACK!

På stickfronten inte mycket nytt. Satt ikväll och såg på Skavlan på TV och stickade 2 cm för långt på ena axeln på slipovern jag håller på med.( Mycket på där!) Måste alltså repa upp. Tur att det bara handlar om 15 maskor. Man ska inte hålla på med stickning då man är trött.

En cape

- Houston we have a problem, skulle jag ha lust att utropa om capen jag stickade och fick färdig förra månaden. Men hur skulle det nu kunna vara ett problem så där på riktigt när stickningen är färdig? Tja, kanske snarare en utmaning. Till saken hör nämligen att när det här alstret var färdigt ville vare sig undertecknad eller dottern ha det. Garnet är hur ljuvligt som helst. Sticks inte eller så, men jag vill hellre ha en sjal eller bred halsduk, eller...Dottern igen tycker väl att det är en "tantig" modell och struntar blankt i att en cape är högsta mode. Hon vill ju helst ha släta enkla saker i stickväg. Inga spännande extra avvikelser eller mönster.

Vad göra? Jo, jag gömmer capen i garderoben och försöker trolla fram den vid jultiden. Simsalabim.
Nu har jag alltså redan en julklapp färdig för i år. Det är till att vara ute i god tid. 

Modell: Modell nr 35 från mönstertidningen Moda nr 5/11
Garn: Astrakan från Lang Yarns, inhandlat på Tammerforsmässan i november 2011

Åtgång: 300 g

Stickor: Rundsticka nr 10 både 80 och 60 cm

En lättstickad trevlig modell med två räta varv och två aviga varv. Här är det garnet som gör modellen.

Garnåtgång i november 2011

Försöker skärpa mig och uppdatera en del som släpar efter. Kan väl säga att november förra året var en svart månad vad det skenande garnlagret beträffar. Nog för att garnnystanen är färggranna och vackra:
Tur att jag hållit mig rätt långt på den garnlösa stigen sedan dess. Idag fick jag dock tips om förmånligt vackert och praktiskt garn i mataffären. Tur att yngsta sonen handlade så jag inte behövde utsätta mig för svåra frestelser. :)

Så här såg det ut i november 2011:

Använt:

• Jullöpare                     528 g

Inhandlat:

Från Elmamässan                 200 g

Från Tammerforsmässan    2800 g

Sammanlagt:                     3000 g

Gåva av Inno (SNY)           100 g

Donerat                               100 g

Garnlagret:

Ingående saldo från oktober           22 917 g

+ i november                                    2 472 g

Garnlagret totalt:                         25 389 g

Fick en utmaning

Tilda har utmanat mig och jag kan förstås inte stå emot. Så håll i hatten:

Vad gjorde du för 10 år sedan?
Jobbade då liksom nu som datalärare både i grannstaden och numera hemstaden, Seniordatakurser, Word, Excel, Internet, personlig datahandledning osv. Åkte runt i hela östra Nyland.

Vad gjorde du för 1 år sedan?
Exakt för ett år sedan den 8.2 höll jag datakurs för utvecklingsstörda (beklagar men det heter fortfarande så i Finland!) och Teknikhörnan i grannstaden. Slutade faktiskt redan kl. 17.45 och var ledig på kvällen för den inplanerade kursen blev inte av p g a för få deltagare. Sportlovet hägrade då liksom även nu, endast en och en halv vecka kvar till ledigheten.

Vilka 5 snacks tycker du om?
Nötter av olika slag, allra mest cashew, Hot Rod -som är en sorts chips, äter dem rätt sällan faktiskt, Tuc-kex, ostvåfflor och hallonbåtar

Vilka sånger kan du utantill?
Massor av psalmer. Har nämligen gått i folkskola (ja, jag är så gammal!) på den tiden när man lärde sig sångtexter utantill. Till saken hör att jag dessutom har bra minne, vilket far i huset beklagar. Få se nu om jag minns alla sånger: Stilla natt, Härlig är jorden, Den blomstertid nu kommer, Blott en dag, Guds kärlek, Gud som haver, osv
Förstås kan jag de flesta texterna till ringlekarna också.
Sen kan jag förstås lite Runeberg också: Jag gungar i högsta grenen, Källan eller jag sitter Källa vid din rand. Tove Janssons Höstvisa, Modersmålets sång, Taube, Dan Andersson m.fl. Kan tyvärr inte räkna dem alla för då får jag sitta här hela natten.
Ska vi alltså sjunga lite? :)

Saker du skulle göra om du blev mångmiljonär.
Ge det mesta åt barnen och sedan bege mig ut på en livsresa utan mening eller mål.

5 dåliga vanor du har
Få se nu, ni vet ju redan alla att jag är en garnoman. Vad ni däremot kanske inte vet är att jag är jättelat, tyvärr är jag också totalt ointresserad av kläder, vilket innebär att det inte finns mycket gångbart att välja på. Somnar sällan från en bok, vilket innebär att det är livsfarligt för mig att lägga mig med en bok i nyporna. Tänk om jag blir så uppslukad att jag läser ända till morgonen. Är rätt envis, men det beror ju på att jag oftast har rätt i 99 fall av 100. Ibland är det ju bra att vara envis och inte ge sig.

5 saker du gillar att göra
Vara tillsammans, med familjen, med vänner, med kursdeltagare med...
läsa, sticka eller virka, jobba och lära mig nytt.

5 saker du aldrig klär dig i
Päls, genomskinliga plagg, små toppar, bikini, one-piece, fast de kanske kunde vara sköna? Måste kanske begrundas lite...

5 favoritsaker
Handväskan (oftast en av märket Esprit), örhängen (fast jag annars inte är så där jättemycket för smycken), Nokian (men orkar inte trixa alltför mycket med den), datorn (fast det är ju mitt arbetsredskap) och förstås mina garn, handarbetsböcker, mönstertidningar mm som har med hantverket att göra.

5 bloggar jag ger utmaningen vidare åt (absolut inget tvång att delta):

Smycka

4U2

Bettan

Tankar från mitt fönster

Soans pysselblogg

Nu är jag alltså avslöjad! :)

Från vävsalen

- Har du varit på lan-party, frågade vår "irländare" idag via chatten, då han hade läst lokaltidningen på nätet.
Nej, icke då, men visst var jag med på sticknatten i fredags och superduper trevligt hade vi. Undertecknad, samt två andra av yngre årgång, gick rätt tidigt. Hur skulle nu vi yngre orka i samma takt som pensionärerna?
Yngsta sonen tröstade mig när jag beklagade det faktum att jag redan vid midnatt åkte hem.

- Ja, men du har ju inte vilat mitt på dan. Det har säkert seniorerna gjort.
Om jag hade haft tillgång till egen bil hade jag nog hållit på till typ ett- tvåtiden på natten. Men nu blev jag hämtad vid midnatt och kunde inget annat göra än att snällt följa med hem.
Tack till arrangörerna som ställde upp med förplägnad och köksarbete. Tack också till mamma, som sponsrade mitt deltagande. För den pengen kan en kvinna få sin utbildning.

Beklagar att jag ligger efter med bloggandet och rapporteringen av färdiga alster. Är inne i en intensiv jobbperiod, som ännu fortsätter inkommande vecka. På något konstigt sätt har jag lyckats få in alla kurser som går en gång i månaden på precis samma vecka. Med tanke på att planeringsansvaret är mitt är det minst sagt frustrerande. Hur kan jag vara en sån idiot?

Från vävsalen eller rättare sagt bommen (?) om jag minns vokabulären rätt, togs den här jullöparen ned redan i november 2011. Och inte hade jag den på bordet under julhelgen. Ack, ack.

Över två meter lång för att passa till vårt stora köksbord.

Här har jag använt både sockgarn, bast och glittrigt papperssnöre. Effekten blev rustik och julglad. Sen om det är snyggt är en helt annan sak...

Garnåtgång:  

7 bröder raita (rand) från Novita

428 g

Papperssnöre från Lappajärven Värjäämö

100 g

Den röda basten är från Kauhavan Kangasaitta, men den har jag inte vägt, för den ingår inte i mitt garnlager. En hel härva gick det åt i varje fall.

  

Stickjunta

- Inte är det väl nåt stickcafé, frågade yngsta sonen misstänksamt då jag i onsdags drog iväg med honom till vårt favoritcafé. Där bjöds det nämligen på kaffe/te och tårta med anledningen av att de vann guldkoppen. Inte illa, ett STORT GRATTIS, säger tedrickaren och gläder sig över att landets bästa kaffe finns i stan.

För sonen bedyrade jag att det inte alls var stickcafé på onsdagen utan på tisdagen, så han vågade sig in i lokalen. Vi fick vår förplägnad och började söka oss sittplatser i det fulla caféet. Vi hamnade i bakersta rummet och gissa vem vi träffar på där?

Jo, förstås damerna från stickcaféet och med stickningarna i högsta hugg. Sonen blängde lite misstänksamt på mig och trodde att det var fråga om en komplott. Men jag svor på att jag inte visste. Artig som han är, gick han ändå med på att vi slog oss ner där bland alla stickor och garnnystan och damer. Lite rädd är jag förstås att min tillförlitlighet nu har fått sig en törn i kanten, men...

Kakan som bjöds på var jättegod och tur var det att jag fick träffa damerna, för nu blev jag inbjuden till nattstickning i fredag. Jippiii, skall ladda stora Ikea-kassen med en massa UFO:n, garn, stickor och virknålar samt något uppiggande så jag hålls vaken. Inkommande vecka är fylld med arbete och det blir inte ens min sedvanliga lediga fredag. Inte för att jag hade ledig fredag förra veckan heller, men i princip borde jag ha det för att arbetstid och lön skall matcha! :)

Idag har vi igen haft en vacker vinterdag. Vacker, men kall.
 

Förra årets julklapp

Nu har jag äntligen tagit mod till mig och vågar visa upp en del av förra årets julklapp(ar). Som vanligt är det Tilda som inspirerat mig. För om hon fick visa upp sina julklappar så kan jag väl också visa mina?

Men jag ska börja med min födelsedagspresent, för det var den som satte fart på det hela. Alla mina barn, ingen nämnd och ingen glömd, är förstås underbara och vill mig väl. De må le i mjugg och skaka på huvudet åt mina passioner, men samtidigt inser de ju att jag liksom hålls lugn och nöjd med en stickning eller virkning i händerna.
Så till min födelsedag i somras fick jag ett presentkort till farliga stället av dottern. Förstås säljer de annat än garn också, men...

När året började närma sig sitt slut, blev det bråttom för mig att inlösa presentkortet. Det gäller bara i ett halvår.
På årets sista skälvande dag tog jag alltså med mig min lillasyster, hemma på besök från västra grannlandet. Vi åkte till garnaffären i grannstaden. Till saken hör att hon inte har sett en garnoman in action. Hon hade alltså ingen aning om hur riskabelt företag hon gett sig in på trots att min yngsta son och min hulda moder försökte varna lillsyrran.

Nå, ingen fara, början gick ju riktigt bra.

Länge, länge gick jag lyckligt omkring med de här ljuvliga härvorna med Manos Lace-garn. En så fin födelsedagspresent, som jag tänker förvandla till en sjal, så fort jag kan bestämma mig för vilket mönster jag skall börja på. Sånt tar tid ska jag säga, för i o m nätet finns det hur mycket mönster som helst och det blir svårare och svårare att välja. Tänk de där avlägsna tiderna då man gick till garnaffären och sade att man ville sticka en sjal och det fanns tre max fyra alternativ. Det var då det.

Medan jag gick omkring och ömt klappade mina härvor (50 g/härva), såg sig lillsyrran storögt omkring. Det här var okänd mark för henne. Hon förundrade sig över alla möjliga olika garnkvaliteter och färger och...
Hur det nu gick så hamnade vi plötsligt bland erbjudande-korgarna.
Åh! Där fanns massor med garn som jag ville ha och absolut måste få, jag bara måste.
Inga problem, för mamma hade ju gett mig pengar i julklapp och ja så gav det ena det andra och plötsligt hade jag plockat en hel korg full med Sirdars Escape-garn.

Chunky hade jag ju läst om i många bloggar, mönster och sticktidningar, så sådant garn måste jag ju bara ha, inte sant? De där lite udda färgerna till höger är lite extra, men vi tyckte bara om dem med syrran och det var väl en bra orsak för inköp?

Nu hade jag alltså lyckats fylla en hel korg med 850 g garn och kastade redan trånande blickar på Sandnes' Duett-garn, men hur skulle jag få det att rymmas i den lilla kundkorgen?

Vet ni vad min lillsyrra gör då? Jo, hon skuttar iväg efter en ny korg!!! Elände, hon känner alltså inte till yngsta sonens grundregel: Inte ta mera än du kan bära i famnen! :)
Men självklart behöver jag det här garnet till sommarens projekt. Tänk att jag tog vitt garn istället för rosa. Håller jag på att bli vuxen?
Här har jag nu 600 g garn i bomullsblandning. Skulle gärna ha det till en sommartröja, men tror att jag vill ha en lång tröja och då borde ha mera garn, hmm...

Nu hade jag alldeles tillräckligt med garn och gick med bestämda steg till kassan utan att se vare sig till höger eller vänster i garnhyllorna. Det hade kunnat sluta med en katastrof.

Men ack, ack, ack. Vid kassan blev jag alldeles knäsvag. En stor nätkorg full av Sandnes' Smart-garn i sådana färger som skall läggas ner. Suck. Varför skall allt tas bort, så man inte får tag på det längre. År 2006 stickade jag en tröja av Smart. Den där snygga blå färgen hör till dem som kommer att sluta tillverkas.
Och där i korgen hittade jag den här färgen:

Och jag föll förstås pladask och plockade på mig alla nystan som fanns där i korgen. Till saken hör att i det här skedet använde jag redan far i husets julklappspengar. Men shhhh, inte ett knyst om saken till honom. Jag kan mata honom med julchoklad istället. :)
650 g blev det och vad jag skall göra av det har jag inte den blekaste aning om. 

Superduper dåligt samvete hade jag över mina garninköp, som ju blev lite väl mycket, isynnerhet med tanke på att jag före julen investerade i tre nystan Puro, som jag hade tänkt hinna sticka en halsduk av. Men den tiden kom liksom aldrig, så det får väl bli årets julklappsprojekt? Jag trodde att nu hade jag nog sprängt garnlagret i december, men ingen fara, jag har ju gjort av med en hel del garn också.
TACK till dottern och mamma!

Nu just är jag för övrigt inne i nån sorts dödperiod. Vet inte riktigt vad det beror på? Alla mina färdiga projekt saknar enbart den där sista lilla finishen. Den stickade filten saknar de fyra stora tofsarna i var sitt hörn, capen saknar de sista varven och avmaskningen, löparen och tabletten från vävsalen saknar fållarna osv., osv.
I stället för att slutföra nånting stickar jag lite här och virkar lite där på förra sommarens alla KYH-projekt. Det betyder ju att ingenting blir färdigt. Suck! Ge mig nu lite inspiration, tack!

Viime tingassa - I sista valetet

Huh, ehdin juuri ja juuri mukaan kevän SNY-kierrokseen. En ymmärrä mihin aika rientää, yhtäkkiä oli jo 20.1. Voiko joku selittää? :)
Tänään 20.1 on viimeinen päivä ilmoittatua. Olethan sinäkin mukana?

Nyt odotan innolla että pääsee aloittamaan. On niin antoisaa kasata paketteja ja lähettää niitä salaiselle.

Puust, hann precis anmäla mig till vårens omgång av finländska hemliga stickvännen = SNY. Funderade inte så väldans länge om jag skall vara med eller låta bli, för jag har haft så fina hemliga vänner och framförallt är det roligt att själv samla ihop till paket åt sin hemliga vän och skicka iväg i dem.
Spännande tider att vänta under våren. Hemliga stickvänsbytet pågår under februari - maj.

Psykedelisk stjärnfilt

Över en vecka har det gått sedan mitt senaste inlägg. Aj, aj, inte bra, men verkligheten hann ikapp mig i tisdags och en seg influensa har nästan däckat mig. Men bara nästan.

Sista veckan i december fick jag äntligen den psykedeliska stjärnfilten färdig. Och det var nog på tiden för jag började virka på den redan i spetember (9.9.2011). Yngsta sonen har tittat mycket misstänksamt på alstret och kommenterat:
- Nu behöver du nog en hippiebuss till det där.

Men jag tänker klara mig utan en dylik buss. Kan inte rå för att jag förälskade mig både i modellen och garnet, Novita 7-bröder Raita (=rand). Såg faktiskt en sticka sockor av det här samma randiga garnet då jag besökte stickcaféet för över en vecka sedan. Och sockorna var riktigt snygga. I den här filten virkade jag också in restgarnet i orange från benvärmarna.  Om jag hade haft både mera ork och framförallt tid hade jag säkert hittat mera restgarn att virka in, men nu fick det bero. Funderade i något skede på att köpa ytterligare några nystan till av det randiga garnet, men då skulle jag nog aldrig ha blivit färdig. Så de fem nystanen på 150 g/styck fick räcka. Sedan tog jag lite enfärgat garn till sista varvet och jag avslutade med ett varv smygmaskor, trots att det inte nämns i mönstret. Men jag ville ha lite stadga i filten.

Visst är det häftiga färger? Kan Tilda så kan jag också! :)

Modell: Mönster från nätet.

Garn: Novitas 7 bröder  och 7 bröder Raita

Åtgång: 82 g 7 bröder och 750 g 7 bröder Raita = 832 g

Virknål: 4,5

De strategiska måtten: 90 cm från mitten till stjärnspetsen.

Och vad ska jag nu göra med filten? Jag har ju ingen hippiebuss. Vågar inte ge den åt nån av sönernas flickvänner/sambos. Hmmmm, undrar när dotterns sambo har födelsedag? :)

Vad menar hon??

Knappt hade jag kommit igång i vävsalen idag på jullovets sista dag, när Nokian spelade "Where's your mama gone... "

- Var är du, hördes dotterns röst i andra ändan.

Jaaa, vart hade hennes mamma tagit vägen? Borta i vävsalen satt ju undertecknad och kämpade förtvivlat med att vara flitig. Detta efter att ha slirat på glashala kurviga vägar. Gissa om far i huset muttrade och var sur. Till råga på allt väver jag inte ens mattor, som han tycker vi åtminstone kunde ha nån nytta av.

Dottern hade alltså anlänt på överraskningsbesök. Jätteroligt, men jag behövde inte skynda mig hem för hon skulle hälsa både på faster, sin kompis, osv. innan hon på em skulle tillbaks hem. Dessutom skall vi ju på släktmiddag imorgon, så...

Mobiltelefonen spelade igen. Den här gången var det den nästyngsta, som aviserade sin och flickvännens ankomst imorgon = husmor måste iväg och handla = dags att ge upp allt hopp om att få nånting vävt och åka hem igen med oförrättat ärende.

Hann alltså träffa dottern. Men kolla vad hon hade tejpat i tidningen Året Runt nr 52-1 2011. Vad tror ni hon menar med det?

What's next?

Ja, alltså vilket projekt skulle vara kul att fortsätta med nu på det nya året? Strunt då i alla UFO:n från förra året, förrförra året och...

Inspirerad av Tildas sjal började jag oklokt nog googla på sjalmönster. Det skulle jag förstås aldrig ha gjort...
Nu vill jag sticka den här, den här, den här, den här, den här, den här, den här, den här, den här, den här, den här, den här, den här, den här, den här, den här, den här, den här...

Ja, ni ser, inte alls lätt att välja och då återstår ju ännu både mönstertidningar och diverse böcker i min hylla. Huuu...

Garnåtgång i oktober 2011

Beklagar, men ni får ytterligare dras med lite gammal skåpmat. När jag hunnit ikapp ska jag visa lite nytt, jag lovar. Statistikern i mig kräver att jag slutför mitt påbörjade projekt med info om mitt garnlager, som under år 2011 antagit katastrofala proportioner.
Och jag ligger efter hela tre månader. Huuu!

Så här såg det alltså ut i oktober förra året:

Använt:

• Rosa disk/tvättlapp        18 g
• Virkad halsduk             100 g
• Virkad väska                224 g

 Inhandlat:

Mohairgarn från Nuukatori i Borgå       2 298 g

Mohairgarn på stickcaféet                       600 g

Novita 7 bröder Raita till jullöpare           600 g

Sammanlagt:                                       3 498 g

Gåva av SNY                                         150 g 

Donerat                                                  100 g 

Garnlagret:

Ingående saldo från september         19 861 g

+ i oktober                                            3 056 g

Garnlagret totalt                               22 917 g

Mohairikoner

Håller mig fortfarande till gammal skåpmat, för jag orkar inte nu just försöka fota nyare skapelser. Ska försöka skärpa mig så fort vi får bättre dagsljus.
I oktober handlade jag ju garn i stickcaféet. Men jag lyckades också plötsligt ha fått de här konerna med mohairgarn hem från loppis. Konstigt så det fastnar ibland. :)

Garnmängden är bara 1 838 g. Inte illa? Härstammar från en stickdesigner i Borgå, nämligen Liisa Voima. Hennes mössor i olika mönster var jättepopulära. Hon har lagt ner stickverksamheten och sålde därför ut garnen. Därifrån var också de där persikofärgade nystanen, se länken ovan.
Från loppis köpte jag dessutom 460 g ljusgula nystan. Konerna + det sistnämnda garnet var/är tänkt till en filt i mormorsrutor. Men nu just saknar jag lite virkinspiration. Kanske sen i sommar? :)

Benvärmare

Så här på årets första dag skall jag för det första önska er alla ett

RIKTIGT GOTT NYTT STICK- VIRK- VÄV- OCH PYSSELÅR 2012!

Hoppas ni har avgett en massa kreativa nyårslöften. Strunt i det där löftet om att INTE köpa garn alls i år förrän det gamla är använt. Ett sådant löfte är ändå dömt att misslyckas om man är en riktig garnoman, inte sant? :)

För det andra skall jag servera er lite gammal skåpmat från förra året. Inser att jag inte alls har berättat om de tre par sockor jag stickade före julen. Inget mera upphetsande än helt vanliga herrsockor med lite restgarnsränder på skaften. De sockorna är redan ett minne blott. Tyvärr aldrig fotade och garnmängden inte uppvägd eller ens avdragen från lagret. Synd, där hade jag fått ett litet minus i alla fall. Återkommer senare till det där ökända garnlagret. Suck!

Angående sockorna ännu, så lyckades jag tillverka dem i största hemlighet.
- Aj, du har riktigt köpt stickade sockor, utropade far i huset när han öppnade sitt mjuka paket på julafton. Nästyngsta sonen, som också fått sig ett par, protesterade vilt:
- Ser du int att mamma har stickat dem själv?
Lite stillsamt försökte jag förklarar att varje gång far i huset varit borta har jag i smyg stickat på sockorna medan hushållet har fått förfalla. Yngsta sonen, som är klipsk, konstaterade genast:
- Aha, därför har du alltid haft så bråttom till stickcaféet.

Att jag hade missat lite i min sockiver insåg jag smärtsamt då vi var bjudna till svägerskan på julkaffe i tisdags. Hon drog fram ett par blå med långt skaft, som jag stickat åt henne till födelsedagen år 2009. De var för trånga redan då och har fått ligga till sig i lugn och ro. I tisdags kom hon ihåg dem och beklagade sig samtidigt över att hon inte har sockor med korta skaft. Då kom jag ihåg att hennes julklappssockor aldrig blev inpackade. Vi böt vår sedvanliga konfektask i år igen. Hon fick Fazers blå och vi fick en Aladdin. Julklappen får nog nu bli till födelsedagspresent i april istället. Kan ni vänligen påminna mig sedan, så jag inte glömmer bort det hela igen.
Och de där blå sockorna då? Jo, dem fick I och hon var jätteförtjust. Den stackaren hade ju önskat sig nya lila tovade vantar till julklapp. Men något sådant hann jag aldrig med, tyvärr. De jag hade stickat åt henne år 2009, var nu urväxta. Hu, vad fort tiden går.
I:s lillebror såg mig djupt i ögonen och bad om att få ett par stickade svarta vantar. Tyvärr hann jag inte med det heller. Men kanske det skulle kunna vara årets två första nya projekt? Garn lär ska finnas i mitt lager. :)

Men nu har jag hållit er länge nog på sträckbänken, så det är hög tid att komma fram till ämnet för det här inlägget, nämligen:

Benvärmarna

Modell: Helt vanlig ribbstickning, två aviga och två räta i 55 cm. Inspiration hittade jag här. Flickvännen D som fick dem i julklapp har både valt modell och färger.
Garn: 7 bröder från Novita i färgerna ljusgrått och orange.
Randningen är gjord på gammaldags hederligt sätt! :)

Åtgång: 244 g

Stickor: 3,75, fyrkantiga strumpstickor

 

För mig tog de här jättelång tid att sticka. Jag började på dem redan den 29.10 och den 26.12 fäste jag sista garnändan, paketerade in dem och sedan fick de åka med nästyngsta sonen västerut på tisdagen. Fick ett trevligt tackbrev i Facebook. Benvärmarna lär ska sitta perfekt, räcker över knäna och värmer skönt. Vad är bättre som det?

 

Luukku 20-24 lucka 20-24

Keskiviikkona saapui viimeinen SNY-paketti. Siinä oli luukkujen 20 - 24 mahtavat paketit. Nyt on kyllä haikea olo sillä tämä kierros on nyt ohi. Neuleystäväni on ollut Inno, ja hän on todella onnistunut valintojensa kanssa. Kaikkien pakettien sisältö on mennyt nappiin. Tuhannet kiitokset Sinulle mahtavasta kierroksesta.
Ja paketin sisältö?

Kahvia, karkkeja, kaunis pieni peltirasia, pienet post-it laput (3 kpl), silmukkamerkit ja kahdet napit, Natusan käsivoide (tarvitaan!), neliskulmaiset sukkapuikot (Magnolia, redwood), kolme koristeruusuja, joulukortin ja tietysti lanka!!! Käsinvärjätty Mohair-Sukka-Puffa, 75% villa, 20%bambu, 5% mohair. Niin ihana että se pääse kyllä jonkinlaiseen huiviin. Eihän sukkia raaski neuloa tästä. :)

Aijoo, siihen lankapalloon oli kätketty peltirasian, silmukkamerkit, napit, post-it, karkit ja ruusut. Mutta olin tietysti niin utelias että en ehtinyt kuvata ennen kun avasin sen.

I onsdags fick jag ett alldeles underbart paket av min stickvän Inno. Det här är innehållet i luckorna 20 - 24. Häftigt, inte sant? Vemodigt nu när sista paketet i den här omgången är mottaget.
Innehållet:
Specialkaffe från El Salvador, fyrkantiga strumpstickor av trä (Magnolia), en tub med Natusan handkräm (som verkligen behövs nu när händerna är torra som fnöske), en jättefin plåtask med knappar på locket, tre post-it lappar, stickmarkörer, två härliga knappar, karameller, rosor, ett supergulligt julkort och ett fantastiskt garn; handfärgat Mohair-Sukka-Puffa (Sukka=socka) består av 75% ull, 20% bambu och 5% mohair. Ett så fint garn att det nog kommer att gå åt i ett sjalprojekt snarare än i en sockstickning.
I garnbollen hade Inno packat in plåtasken, karamellerna, stickmarkörerna och knapparna, post-it-lapparna och rosorna. Tyvärr var jag så nyfiken att jag aldrig hann ta en bild först av den mäktiga garnbollen innan jag nystade upp den.

Och vad dolde sig då i plåtasken?

 Jo, härliga färgpennor. Nu går det minsann att planera alster.
Peltirasiasta löysin värikynät. Nyt vaan suunnittelemaan tekeleitä.

Lähikuva silmukkamerkeistä ja napeista.
Här en närbild av stickmarkörerna och knapparna. Visst är de fina?

Herttainen joulukortti. Urgulligt julkort.
Tack, tusen och åter tusen tack Inno för att du glatt mig under höstens mörka månader. Mycket ljus och värme samt kreativa stunder önskar jag dig.

Imorgon måste jag uppoffra mig och åka till garnaffären i grannstaden. Och då hade jag minsann inte tänkt att köpa garn mera det här året. Men, men, nu har det hunnit gå ett halvår sen min födelsedag då jag fick ett presentkort till farliga stället. Och visst ska jag ju utnyttja det. Skam vore det annars.
Hmmm, undrar om de har garnrea redan? :)

Luukku 7-19 Lucka 7-19

Inte för att jag vill göra er avundsjuka, men kolla så fina saker jag har fått i min julkalender:

Jättegoda karameller, härlig näsduksförpackning (tror inte att jag kan använda den just därför) två härliga mönster (har redan börjat leta garn till sjalen), ett jättefint Nalle Puh-häfte (kommer att användas för mina projekt så jag inte glömmer bort dem) ett jättefint pepparkaksmått i form av en katt (precis vad som behövs när den nästyngsta ska baka pepparkakor på julaftonsdagen), karameller och doftvärmeljus, nålar (behövs för att göra tråkjobbet, dvs sy ihop alstren), en vackert målad tändsticksask full av pärlor (att sticka eller virka med pärlor står ju på min to-do-lista), en påse rooiboste med smakerna: äpple, chili och kanel (har inte smakat än, men doftar jättegott), en förpackning med härliga lappar (som med fördel kan användas till att märka olika projekt i diverse mönstertidningar) och så ett helt ljuuuvligt nystan med sockgarn.

Inno, tusen och åter tusen tack för alla härliga paket, som glatt mig nu i december. Jag uppskattar verkligen den tid och omtanke du lagt ner på mig. Kunde inte ha fått en bättre stickvän.

Tässä on luukkujen 7-19 sisältö. Eikös on ihana? Inno on mahtava SNY. Suurkiitokset sinulle. Olet tehnyt minut niin onnelliseksi.

Kreativt kaos

Här händer inte mycket och ändå en massa. Julklappar jag inte kan blogga om. Går inte att fota utomhus heller på grund av allt regnande. I dag har varit en dag med halvfart, då jag mest suttit i telefon utan att få tag på folk, men till min stora lessenhet har jag också lyckats få luren slängd i örat. Suck!
Nån borde göra en massa saker hos oss, men i ärlighetens namn vet jag inte riktigt var jag borde börja. Städa, paketera in julklappar eller baka?
 

Idag blev det dock klart att dottern inte kommer att delta i julmiddagen här, så far i huset tycker att vi kan skippa skinkan då. Men pytt heller, skinkan är ett måste. Men eftersom vi endast är fyra vid julbordet behövs det inga megastora kastruller. Tjohooo.

Nån julstämning att tala om har jag inte precis. Men förra veckan ockuperade jag köksbordet både på måndagen och onsdagen då jag höll på till kl. 03.00! Kul med lite nattjobb och visst var det roligt med alla "heimlaga" (=hemgjorda) julkort. Många varma tankar sände jag med, trots att jag var kortfattad i skriverierna.

Men karlfolket här i huset var ju inte särskilt glada över mitt tilltag och vi har fortfarande glitter på köksgolvet.

Från Irland

Nu har han, det äldsta barnet, igen lämnat den fosterländska marken. Snart är han i Schiphol där planet mellanlandar innan det är dags att borda ett nytt med destination Dublin. Sörjt har jag gjort ända sedan 11-tiden då han åkte iväg med far i huset. Har inte fått nånting ur händerna. Har försökt sticka, ta hand om disken, jobba lite på datorn, läsa, lösa korsord, sorterat tvätt, t o m släpat fram elvispen och funderat på kakbak, men...
Tänk att två veckor kan försvinna så snabbt.

Kvar här hemma har jag hans fina gåva från Irland:

Han visste ju att det enda jag ville ha var att få hem honom och så förstås lite garn! :)
Han hämtade två nystan irländskt tweedgarn och hade också köpt den den här underbara virkboken. Vilket är lite kul, för jag köpte ju Knitting In No Time av samma författare när jag var på mässa i Tammerfors i november. Sonen har bra och säker smak, han också!

Från Stockholm

I torsdags och fredags förra veckan var jag i den kungliga huvudstaden i grannlandet. Som finlandssvensk är det alltid något särskilt när man beträder svensk mark och plötsligt är omgiven av sitt modersmål vart än man vänder sig.

Tiden var knapp, för det var en studie(arbets)resa, så jag hade klokt nog förberett mig redan hemma. På nätet slog jag upp alla garn- och bokaffärer på Södermalm. Ett besök i Litet Nystan stod högst på min önskelista, men dit hann jag aldrig. Till Sallys garn tog jag mig i lätt språngmarsch i fredags, men kom ut därifrån utan garn. Hade ju kvällen innan laborerat i Akademibokhandeln och kabinväskan verkade redan proppfull och tung. I flyget får man ju inte ha övervikt, så det gällde att vara förståndig. Dessutom var jag så trött på fredagseftermiddagen att hjärnan hade gått i dvala.  Och bra så, för far i huset har lagt hårda villkor: Först måste ett nystan användas bort (stickas, virkas, tovas, vävas...) innan jag får köpa ett nytt. Hur stort det nya nystanet får vara har han inte reflekterat över. Tur att han inte har sett mina 400 grams nystan.

Lite besviken var jag allt över att inte hitta stickmagasin i parti och minut. I Coop fanns det endast de vanliga veckotidningarna som vi också får här, men inte en endaste sticktidning. Till pressbyråkiosken hann jag aldrig, så kan inte uttala mig om deras utbud. Men Arlandas "tidningsbod" blev min räddning. Där hittade jag engelska sticktidningar, som jag inte sett här i Finland och så då Stickmagasinet, som jag tror att finns här?

Med tidningarna The Knitter och Let's Knit följde det med varsitt extra litet häfte och visst fick jag ju nu också med mig hem två nystan garn. En gåva från tidningen Let's Knit.
Blev jätteinspirerad av modellerna i The Knitter och Knitscene. Nån som har lite extra tid till salu?

Igår, på självständighetsdagen, hade vi gäster. Och då ville I ha nya vantar till julklapp. Först förstod jag inte riktigt vad hon pratade om då hon konstaterade att de förra är för små. Men idag mindes jag att jag faktiskt stickat vantar åt henne tidigare.

Hennes lillebror såg vädjande mig i ögonen och bad om att få ett par svarta vantar till julklapp. Hur ska jag kunna motstå en sån begäran? I somras fick han ju mig att sticka sockor i 30 graders värme.
Men... ja..., jag kommer inte att hinna, julaftonen lurar redan bakom dörren.