I expressfart

Så var det lördag igen och veckan har gått i expressfart. Inget blogginlägg har jag hunnit med heller på en hel vecka! Ack och ve. Igår kunde jag kanske, kanske, men så slocknade jag mitt i halvåttans finlandssvenska nyheter! Veckan har varit intensiv med jobb alla kvällar utom igår. Sånt sätter sina spår för en dam i min ålder. OM jag lyckas säga nej, så borde nästa vecka bli lite lugnare. Med tonvikt då på borde. Endast tre kvällar jobb! Alltid något! Dock två nya kursplatser och en mycket osäker kursstart, beroende på om någon intresserad dyker upp eller inte. Vet inte riktigt vad jag ska hoppas på: Att det kommer tillräckligt många deltagare? Eller att kursen dras in? Det bästa jag vet är ju att få undervisa...

Förra söndagen var jag iväg till den norra grannkommunen. Där ordnades en superfin hantverksdag. Det härligaste av allt var att man fick prova själv och kunde lära sig en hel del! Och jag är så imponerad av allt hantverkskunnande som finns där i byn. Flera av dem är riktiga multitalanger. Jag riktigt baxnar och bleknar. Om ni trodde att här förevisades sockstickning, så glöm det. Här var fokus lagt på återanvändning. Synd om er som missade den där dagen. Det är egentligen mycket roligare att gå på en sådan här dag där man får pröva på själv, än att gå på en jättestor hantverksmässa där man endast får titta. Men lugn bara lugn, jag ska väl kanske, kanske iväg på en sådan också senare i höst/vinter? Vem vet om jag vågar...

Det var alltså här någonstans jag var tillsammans med dubbelmorfar förra söndagen. En gammal karta över Pernå härad från år 1874. Riktigt var vi höll till kan jag dessvärre inte peka ut på den här kartan. Byn har förändrats en del sedan dess.

Att knyta en ampel i makramé var en av de saker man kunde lära sig. På andra sidan ställningen knyts det armband.

Kaffepåsens nya liv handlar det om här. Längst borta mot fönstret finns de flätade kaffepåsunderläggen. Jag försökte få dubbelmorfar intresserad av den här tekniken för då skulle liksom kaffepåsarna kunna återanvändas på ett vettigt sätt. Och tänk så fina julklappar det skulle bli. Och han skulle kunna göra det här medan han ser på TV. Tyvärr fnös han åt min smarta idé och sade att kaffepåsar är inte hans bekymmer. Men det är det ju visst det, för tepåsarna kan man ju inte fläta och det är dem som jag använder. Så det så!

Så här fina rosor kan man också vika av de tomma kaffepåsarna!

Marina Hoffström förevisade fri virkning (freeform crochet), en teknik hon snappat upp i USA. Ett smart sätt att bli av med sina restgarner. Tilda var en läraktig elev, så nu väntar jag ivrigt att få se hennes virkade alster. Hallåå, Tilda, hör du det?

Här är exempel på mera återvinning a la Hoffström.

Lite annan sorts virkning är det här. Gamla tygstycken, lakan, gardiner osv. blir riktigt bra till virkade mattor.

Till vänster en liten färggrann restgarnsmatta och till höger en virkad matta av gamla uttjänta frottélakan.

I virkade mormorsrutor får man också restgarner att gå åt.

Hur kommer det sig att andras restgarner är mycket mera intressanta än ens egna? Den fina korgen verkar vara ett arbete i luffarslöjd.

Luffarslöjd var en hantverksteknik, som man också kunde fördjupa sig i. Jag har nog metalltrådar, men jag är inte alls så där händig, tyvärr.

Gamla färggranna tidningar, broschyrer eller glittriga papper kan förvandlas till vackra fjärilar. Någonting för nästa  gåvopaket?

Gamla ljusstumpar och äggkartonger kan förvandlas till tändrosor. Både vackert och nyttigt!

Om man har ull så kan man både våttova och torrtova.

Att tova med teboll gör att man får fina runda bollar och kan få ihop till ett djur, en snögubbe osv. i ett nafs!

I stora "snickarsalen" värmde den sägenomspunna kaminen så det stod härliga till. Den har en historia, som jag tyvärr inte fick berättad för mej.
- Man ha ren skrivi om den i tidningen, fick jag höra då jag kom med kameran och skrivblocket i högsta hugg. Jo, kanske det, men jag vill ju också gärna veta, för inte minns jag vad det stod i tidningen!

I den här salen renoverades gamla fönsterbågar. På lappen står "nymååla". Här i byn är det dialekt som gäller!

Kittet mjukades upp med linolja. Allting miljövänligt och organiskt.

Fönsterglaset putsades noggrant rent innan det placerades i bågen. Spridda röster från det runda kaffebordet hördes. En del karlar tyckte att man nog kunde ha satt silikon för att täta de hål, som uppstod på grund av sneda fönsterglas, istället för att dutta med kittet. Men om det ska vara naturenligt, så ska det. Därmed basta!
En underbar söndag, alltså! Tack till alla som orkade och ställde upp!

Här hos mig är det katastrof på stickfronten! I måndags lade jag upp en ny liten sockstickning, helt enligt min hulda moders enträgna råd. Igår när jag rätt håglöst och framför allt orkeslöst stirrade på den, så kom jag till att den skall rivas! Ve och fasa! Tack och lov för uppmuntrande stickvänner, som peppar!
Men, men, jag har lite idéer för en annan sockstickning, en för större fötter och en som inbegriper restgarner. Tror bestämt att jag skall ägna min lördagskväll åt en sådan stickning, innan jag stupar i säng!

Önskar er alla en riktigt skön lördagskväll!