Med tanke på vad dubbelmorfar har på matbordet, så är nog inte lite garn hela världen om ni frågar mej.
För se nu vad dubbelmorfar har på matbordet!
En riktig fuling! En yxa, som hugger superbra och som han fyndade på en loppis i västra grannstaden före det här corona-viruset kom och satte stopp på allt som inte är nödvändigt. Enligt historien, så är endast segling nödvändigt! Men i den här blåsten avstår jag gärna!
Och vad gjorde då fulingen på matbordet?
Joo, dubbelmorfar kollade sin reparation. De där hullingarna (dubbelmorfar kallar dem för tappar) ska slå ut då man hugger för att vedträet ska klyvas. Fjädrarna var slutkörda, så dubbelmorfar, som är en mycket händig karl, fixade dit nya och yxan hugger nu som smör i vedträet igen!
Nu är det äntligen dags för lite stickning. Funderar om jag borde sticka med Lee? Men jag har inte sånt där tunt underbart garn, som hon har... tänk att allting alltid faller på brist av garn! :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar