I torsdags började det, alla föreläsningar i servicecentret i västra grannstaden ställdes in. Bra så, för man får INTE besöka servicehus, sjukhus eller bäddavdelningar. Ändå lite snopet, för föreläsningen var ju färdigt förberedd.
I fredags startade jag två nya kurser i västra grannstaden med 12 deltagare/grupp. På eftermiddagen kom det bud att alla seniorkurser dras in på grund av Coronaviruset. Några hann jag springa ifatt och meddela att tyvärr, tyvärr. De tyckte att det var synd och vill gärna fortsätta på hösten. Få se hur det blir... Hoppas att viruset då har dragit sig tillbaka eller att det finns vaccin!
Under veckoslutet kom sedan meddelande att alla Mi-kurser i västra grannstaden är inhiberade till den 29.3. Det tredje institutet meddelade att alla kurser är inhiberade fram till den 30.4. Tack till kollegan, som ringde genast när e-posten kom och uppmärksammade mej på att nu fick jag en ledig måndag!
Igår väntade alla med spänning på vad regeringen skulle säga. Och jodå, alla skolor, medborgarinstitut, bibliotek, museer, simhallar, idrottsanläggningar osv, skall hålla stängt till den 13.4. Låter minst sagt optimistiskt att Corona skulle ha dragit sig tillbaka på en dryg månad. Hmm...
Nu blev all min undervisning tvärt avbruten och det känns inte riktigt bra. Jag hade velat säga hejdå till deltagarna. Men hälsan går före allt annat.
Nu skulle man förstås kunna tänka sig att jag skulle ha suttit och stickat för brinnkära livet igår medan jag väntade på direktsändningen från regeringskansliet. Men se jo, nej. Jag vandrade omkring i huset, som en osalig ande och kunde inte koncentrera mej på någonting alls. Sysslade lite här och lite där och ingenting blev riktigt till någonting. Idag har det inte varit stort bättre. Skärpning! Till mitt försvar måste dock sägas att jag har nog jobbat, svarat på e-post, i telefon, meddelanden och WhatsApp. Kollat att allting är uppdaterat i kursdatabasen och räknat undervisningstimmar.
Dubbelmorfar blev alldeles lyrisk igår:
- Nå, nu kan du städa när du är ledig.
- Men jag jobbar ju på distans.
- Bläh, du hittar bara på. Ni har ju inga kurser.
- Men nästa läsår måste ju planeras.
- Men hur ska ni veta om det alls går att hålla kurser på hösten? Nä, nu får du börja laga mat åt mej.
- Men jag hinner inte om jag ska jobba och städa!
Till det där fnyste han ljudligt och demonstrativt. Han tycker inte att datorjobb är riktigt jobb. Jag borde göra någonting fysiskt. Och det har han säkert alldeles rätt i.
I lördags var det begravning. Vårat gäng var decimerat på grund av feber och influensa. Alla försökte hålla behörigt avstånd, så där för säkerhets skull.
Det är tomt, så tomt och saknaden är stor. Tröstar mej med att mamma hann lära mej ett och annat och att hon inte behövde bli liggande länge. Klen tröst, då den positivaste människan jag någonsin känt är borta. Får lov att ta modell av henne och tänka enbart positiva tankar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar