Det är inte enbart gungstolen, som gör dubbelmorfar konfys. Nej, han den stackaren har nog fullt upp med mej.
- Va ska du göra nu, frågade han misstänksamt i lördags då jag släpade en stor kasse full med garn till matbordet.
- Bara titta lite, svarade jag helt oskyldigt.
- Kan inte garnet få vara i ditt hobbyrum?
- Nej, jag måste ju kolla färgen i dagsljus.
Dubbelmorfar avlägsnade sig med en fnysning.
Själv var jag på jakt efter passande garn till två olika projekt, men... ja, det är inte alltid så lätt...
Det finns endast ett ynka nystan av den här vackra lila färgen! Ingen sjal eller tröja här inte. Finns också ett turkost, 2 blåa, ett rött och ett grått nystan, men det är alldeles för lite.
Planerna var alldeles solklara för de här nystanen, men inte minns jag längre till vad jag behövde dem. Borde genast ha skrivit upp idéerna då jag var iväg på en liten tripp förra året i augusti. På tiden att jag använder dem nu liksom. De kan ju inte ligga och damma i hobbyrummet hur länge som helst heller. Men inte är de här vare sig sjal- eller koftgarn!
Det där Aaltogarnet, alltså det övre vore en möjlighet för det finns hela 700 gram. Men framträder nu sen mönstret i ett sådant där randigt garn? Och vems är de här färgerna, i alla fall inte mina!
Och det här är totalt malplacerad färg! Garnet är dock mjukt och härligt! Och slutsatsen jag drog av min lilla snabba inventering: Jag behöver mera garn!
Eller så kanske inte, måste inventera på riktigt nästa gång!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar