Kära vänner, igår blev ni utan blogginlägg och det beror på att jag var kulturell igår kväll. Ja, ni läste helt rätt, för jag var iväg på en vernissage i stan. Där på Galleri Theodor pågår nu en utställning till 13 oktober, som visar upp 22 konstnärers verk. De är från den lokala konstföreningen.
Konst kan vara minst sagt knepig och konstig ibland. Däremellan finns det allt möjligt att till exempel glädjas åt, förundras över, uppleva och njuta av.
Personligen har jag en liten förkärlek för sådana här smått eteriska tavlor. De här är målade av Tuija Linkola. Den första heter Sielujen sopimus (Själarnas avtal eller överenskommelse), den andra Kukkaniityn henki (Blomsterängens ande) och den tredje heter Viimeiset lehdet (De sista löven).
Akvareller är så rofyllda. Det här är Marja-Liisa Karjalainens Koivikko (Björkdunge).
För mej blir såna här tavlor lite knepigare. Den här är skapad av Petriina Wäre och heter Maaliskuu (Mars). Alldeles klart vill hon ta ställning för eller emot nånting, men vad? Tolkningsmöjligheterna är många.
Selfie heter den här tavlan, målad av Lea Seppälä.
Jag vet inte riktigt vilken tavla jag gillade bäst av dem som var utställda här. Det finns fina med bland annat fåglar, djur, natur och barnbarn avbildade.
I Drottningssalen håller Minttu Johansson en utställning, som nästan övervägande innehåller sällskapsdjur. Hon använder många olika tekniker i sina skapelser.
Det här är skicklig nåltovning, inte sant? Minttu Johansson gillar att testa olika tekniker, också andra än måleri.
Som vanligt är jag stum av beundran, hur kan de? Varifrån får de idéer och kraft att skapa sådana här verk? Min förmåga skulle inte räcka till. Jag skulle aldrig klara av att måla nånting! Min fantasi skulle inte räcka till helt enkelt och då skulle jag börja snegla på vad mina grannar målar. Kan min fantasibrist bero på att vi i skolan var tvingade att rita samma sak, som alla andra? Det tog ju nog effektivt kål på all kreativitet! Inte sticka ut eller hitta på egna idéer. Bäst att hålla sig på mattan!
I morse steg jag upp före jag vaknat och det för att jag var orolig att jag skulle missa deadline för inlämnandet av tidningstexten. Det innebär att jag garanterat kommer att slockna i gungstolen, så fort jag sätter mej ner med en stickning. Borde ha nån som med jämna mellanrum kniper mej lite. Tror att det är enda sättet för mej att hålla mej vaken.
Önskar er alla en skön tisdagskväll.
Hoppas att ni är betydligt piggare än undertecknad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar