Hår på golvet och en liten turné

Idag har jag varit på språng hela dagen lång. Vid tiotiden i morse körde jag iväg till stan. Det var dags för en skön helhetsbehandling hos frissan. Det var så härligt då hon masserade mina axlar och min nacke samt hårbottnen.

Det ser ut som om jag lämnade allt mörkt hår kvar där på frissagolvet, för nu verkar mitt hår mycket gråare. Men det gör väl inget? Huvudsaken är att jag fick håret klippt och hoppeligen nån sorts fason på mina ostyriga lockar.

När jag kom hem var bisin min försvunnen. Jag klädde av mej stadskläderna och drog på min noppiga vardagsklänning och skulle just börja njuta av sockstickningen då bisin min dök upp. Nu var det bråttom, för han hade lovat älgstek åt dottern.

På med stadskläderna igen och sedan...

... packa Halloweenpåsen åt flickorna. Den får de först nästa veckoslut, tror jag. Jag vet ju inte om de fick syn på den redan och har öppnat den eller om föräldrarna hann gömma undan den. Och nej, jag är inte så mycket för Halloween, men vad gör man inte för sina älskade barnbarn?
Bisin min delade med sig av älgsteken och gav en liten burk lingonsylt och en liten burk äppelsylt, så nu kan de ha fest där i västra grannstaden.

Efter att vi hade levererat grejerna styrde bisin min kylaren västerut och vi hamnade i Esbo vid Ring III:ans slut. Närmare bestämt här:

Hos Modularbox. Bisin min gick in och jag steg ur bilen och skuttade lite runt och rörde på benen. Och nej, den maskin bisin min är på jakt efter finns inte här. Verkligen konstigt att han inte kunde ringa och fråga. Men han ville tydligen träffa ägarna, som är pensionärer, men fortfarande driver firman. Glad blev han i varje fall över att träffa dem.

Från Esbo susade vi tillbaka österut. Vi stannade igen i västra grannstaden, för bisin min skulle ha bensin till sina motorsågar. Sen körde han vidare hemåt med gamla vägen. Nästa stopp blev vid byabutiken, för här behövdes bland annat mjölk och dessutom behövde vi en adress till morgondagens begravning. Utanför butiken stod en asiatisk kvinna och sålde vårrullar. Jag hade redan tackat nej till att köpa dem. Men medan jag skrev i adressen, tog bisin min ner bilfönstret och frågade om kvinnan ännu hade kvar av rullarna. Det hade hon, hela sju stycken. Vanligtvis tog hon två euro/rulle. Men bisin min fick alla sju för tio euro. Han var supernöjd med sitt köp. Supernöjd var också äldsta sonen när han fick hämtmat här hemma!

Från bybutiken fortsatte vi till Teiras. Där lämnade vi adressen och jag köpte medwurst. Jag har länge funderat på deras prickiga korv, men inte varit iväg till bodan. Och jo, jo, jag vet att jag inte borde äta medwurst, för där är så mycket salt. Men jag kan väl åtminstone få smaka?

Jag köpte också en spökslickepinne, för jag har hört rykten att det kommer en liten tös från grannbyn och försöker skrämma oss! Bäst alltså att vara förberedd inför nästa veckas spökerier.
Bisin min och bonden Ted hade mycket att prata om, så jag satte mej snällt ner på en stol och väntade tills de hade pratat färdigt. Det var riktigt skönt att få komma hem igen efter vår lilla snabba turné.
Imorgon ska det bli spännande att smaka på medwursten. Hoppas att den är riktigt, riktigt god.

Idag är det raggsockans dag. Men jag har inte alls hunnit med sockstickning idag. Det är också champagnens dag. Den drycken har jag inte heller hunnit med, för jag har hållit mej till vatten och te.
Och ja, så har det flaggats för FN-dagen idag. Men det är en så sorglig historia med FN, som numera står alldeles handfallna i alla konflikter, så det är nog ingenting att fira, tror jag.

Önskar er alla en skön lördag!