fredag, juli 19, 2024

Hangövåfflor

Kära vänner, igår blev ni utan mitt dagliga inlägg och det beror på att jag igen varit ute på vift. Vi startade hemifrån klockan 9.30 och var tillbaka hemma strax efter klockan 23. Så sent på natten var det inte tal om att den här gumman skulle orka med något som helst datoriserande.

E hade aldrig varit till Hangö, så bisin min tog det som sin uppgift att åtgärda den bristen. Som vanligt blev det lite bråttom, fastän vi inte skulle ha nån tidtabell utan bara ta det lugnt. Men det finns så mycket att se och uppleva, att vi inte ens hann med hälften. 

Från början var det bestämt att vi skulle stanna och pausa ofta. Nå, för att komma västerut måste man på något sätt ta sig förbi huvudstadsregionen och den vägetappen är så trååååkig. Igår hade bisin min bestämt att vi ska pausa i Esbo och så gjorde vi.

Vi stannade vid Bemböle kaffestuga, som har funnits sedan 1737. Den ligger inte precis bredvid vägen numera, så vi navigerade med hjälp av min telefon och Google maps. I min barndom och tidiga ungdom körde man alltid förbi här då man skulle iväg till västra Nyland och då stannade min far här på kaffe då och då. Lite nostalgi alltså.
Nu har det då kommit nya vägar och då har kaffestugan hamnat lite i skymundan. Men igår var här åtminstone många kaffetörstiga på besök. Och många karlar i neonfärgade kläder, som åt lunch.

Jag hade riktigt, riktigt svårt att välja från vitrinen. Det borde vara förbjudet att ha både kanelbullar, blåbärsbakelser, jordgubbsbakelser, bebéer, napoleonbakelser, äppelbakelser... ja, ni märker hur jobbigt det kan bli, för en sådan som undertecknad. Till sist fastnade jag för jordgubbsbakelsen. Tack till E, som bjöd på trakteringen.

Bisin min tyckte att E och jag skulle rida på var sin trähäst, så skulle han fota. Höh!

Råkar ni ha en kvarnsten liggandes, så här ett litet tips: Plantera i hålet!

Från Bemböle susade vi vidare västerut. När vi kom så långt, som till Svartå, ja, jag tror alltså att det här är Svartå utan att exakt veta var byagränserna går, stannade vi följande gång.

Vi måste ju säga Hej åt bonden, som troget sitter där på traktorn med potatisupptagningsmaskinen.

I Raseborg plockade vi upp H innan vi körde ner till Hangö. Ja, alltså det heter att man åker ner till Hangö om man är ortsbo. Vi hann inte se nånting alls av Ekenäs, så nån gång måste det nog bli en ny utfärd västerut för E.

Nästa stopp blev vid Hangö Kex fabriksbyggnad. Här är det mer eller mindre obligatoriskt att stanna och ta ett foto. Hur ska man annars kunna bevisa att man varit här? Tekniska verket huserar här i byggnaden nuförtiden.

I Hangö pågår Matmarknaden eller Foodmarket om man vill vara internationell. Det blev en del diskussion om var och när vi skulle äta då vi kommit fram till hamnen där kvällstorget hålls varje sommaronsdag. Bisin min ville inte ha nånting med tomat, H ville inte äta om det sen ändå skulle ätas på eftermiddagen. Till sist så köpte vi varsin Wotkins grillkorv från ett av de där matstånden. Det låg vägg i vägg med thailändsk mat.

H vandrade iväg och jag efter. Fransmän och italienare nästan mitt emot varandra försökte locka med respektive lands ostar och annat gott. Men nej tack, inga utländska ostar för vår del nu just. Vid ett stånd hittade jag presenter åt barnbarnen och det fastän jag inte ska köpa nånting åt dem!
Lite längre fram såg jag brittiska flaggan och en hel del grejer med brittiska kungahusets motiv. I språngmarsch var jag redan på väg till det försäljningsståndet då mitt resesällskap kom emot mej och sa:
– Nej, nej, det är "made in China".
Vilken besvikelse! Det blev ingen burk med en brittisk kunglighet som motiv. Snöpligt med engelsk burk gjord i Asien.

Nu var fråga om vi skulle eller inte skulle?
Nå, självklart skulle vi...

... ha Hangövåfflor! En god nyhet! Mums! Och ni ser, den är rejält tilltagen och den ser ut som en badhytt. Gott med färska jordgubbar på våfflan.

När vi satt där med våra våfflor var bisin min rädd för att jag skulle få syn på en viss skylt och sedan rusa iväg och köpa den. Nå, jag hade ju redan försökt tigga mej till en skylt med text på engelska om när det skulle vara dags för en gin and tonic-drink. Bisin min sågade direkt det förslaget och för en gångs skull var jag riktigt lydig. På riktigt alltså, vad skulle jag göra med en sådan skylt? Var skulle jag hänga eller spika upp den? Och tänk om min omgivning nu skulle tro att jag som 65-åring har fått smak för promilledrycker?

Så jag köpte den här skylten istället! Just den som bisin min var rädd för att jag skulle få ögonen på. Den kommer till sin rätt i grannbyn!

Tyvärr hade den unge amerikanen ingen magnet med Yodamotiv, så jag köpte den här åt mej istället.

Antagligen skulle förståsigpåarna här i stan vilja att det skulle se ut på ett liknande sätt på Drottningsstranden. Men, men... inte ens i Hangö var detta bekymmersfritt.

Från hamnen ut till...




De fyra vindarnas hus. Det var stängt på grund av en privat tillställning. Men knappast skulle vi som fattiga pensionärer ändå ha haft råd att äta där.




Det är vackert där ute på holmen och värt ett besök fastän man inte äter där.

Man har god utsikt också till andra sidan, det vill säga den fina sandstranden. Inga simmare där på grund av det blåsiga och ostadiga vädret.

Men idealiskt för kitesurfare!


När vi skulle åka från Tallholmen fick bisin min syn på den här skönheten. Det var ett par som kört från Kuopio för att turista!

Från Hangö körde bisin min till Ovanmalmen i Tenala, till ett ställe långt borta i urskogen. Nå, nu vet jag ju inte om det faktiskt finns urskogar där i Tenala, men det kändes så. Bisin min körde och körde, vägen blev smalare och smalare alltmedan skogen runt om oss tätnade. När vi kommit till vargarnas återvändo var vi framme och lämnade av E för en stunds umgänge med sin väninna.

Resten av sällskapet återvände till civilisationen.

På vägen fanns den här uppmuntrande figuren i båten i bäcken. Och gissa vad hen har i handen? Jo, en lonkeroburk förstås!

Vi besökte Frimans diversehandel, för är man i Tenala, så måste man få Tenala ost! Inget snack om saken!

Mums!

Från affären skyndade vi oss in på Bakfickan, för nu var det minsann matdags och bråttom. Kocken skulle gå hem efter femton minuter!

H och bisin min valde lövbiff medan jag åt Wienerschnitzel. Det där lila där till höger i bild åt jag inte, för jag var lite misstänksam!

Från Bakfickan iväg till Hagalundsgårdens sommarcafé på efterrätt. Här fanns det också alldeles för mycket gott att välja på.

Jag valde efter kort tvekan morotskaka och supergod hallonmjöd! Tack till H, som stod för efterrätten.

Vi skjutsade hem H, körde iväg till Karis för att tanka och återvände till Tenala via Pojo. Plockade upp E och körde via Bjärnå till Salo ABC. E behövde också få nånting saltigt i sig. Från Salo sedan raka vägen hem tvärs genom huvudstan. Och det regnade, regnade och regnade. Bisin min hittade på att vi skulle se vem som såg flest älgar/hjortar/rådjur längs med vägen. Jag såg fyra älgar och hade sett ett rådjur tidigare på dan. Bisin min gillade inte att jag vann, men huvudsaken var ju att vi höll korpgluggarna öppna! Ju längre österut vi kom, desto torrare blev det, för att till sist inte ha regnat en droppe här hos oss.

Från Hangö plockade E med Kompasstidningen. Och gissa om jag blev glad då jag bläddrade i den i morse och såg det här:

Nu är det bara att ta fram virknålen och gräva lite i garnlagret och sedan sätta igång. Plötsligt är vi helt moderiktiga utan att behöva sätta våra sista slantar på senaste designplaggen! WOW!

Det var en fin sommarutfärd igår. Tack till E och H för sällskapet.
Idag har vi tagit igen oss rejält med bisin min.

Hela förmiddagen idag funderade jag: Ska jag eller ska jag inte? Till sist vann förnuftet och lättjan och jag beslöt mej för att avstå från att besöka Tirmo Blues. Jag skulle jätte jätte gärna ha sett Steve'n Seagulls live, men 45 minuter är lite väl lite. Jag vill ha en hel konsert, tack!

Önskar er alla en riktigt skön lördag.























onsdag, juli 17, 2024

Inget café idag!

I morse då jag dröjde mej kvar vid frukostbordet och med ojämna mellanrum skrapade mej i huvudet, för att hjälpa de små grå på traven, så dök bisin min plötsligt ner bakom soffan. Jag såg mer eller mindre ut som en fågelholk, för vad i alla glödheta hade han nu hittat på?
Han muttrade nånting om en låda mellan stånkandet och stönandet. Till all tur frågade han inget av mej, muttrade enbart om dragkedja och björntråd.

Nej, han hittade inte det han letade efter, men...
– Här får du en morgongåva, sa han och räckte högtidligt över den här presenten åt mej. En gammal stoppsvamp utan fot och tunn gummibandstråd, som jag tror att har använts för rynkning vid sömnad. Kanske den går att sticka med i sockresårer? Få se...
Det här är skatter från bisin mins pappas kusins kvarlåtenskap, sånt som bisin min i tiderna räddade undan förgängelsen. Och i de lådorna har jag inget ärende, för jag har ju mina egna lådor. Och bra så, för då har bisin min inte heller ärende i mina lådor!

Sent omsider på förmiddagen körde vi iväg till västra grannstaden, för att hämta hem kattvakten. Familjen hade precis hunnit hem, så vi stannade kvar en stund och fick höra om allt kul de hade hunnit med på semestern.

Ja, och så helt plötsligt hade jag missat stickcafé! Tyvärr, för jag skulle ha behövt lite goda råd angående en sak jag tänkte sy. Men dessvärre kan jag inte hinna vara på två ställen samtidigt och idag prioriterade jag familjen.
– Men du kan ju sticka hemma lika bra, sa bisin min.
– Jo, men jag behöver hjälp och råd.
– Nu skojar du, du kan ju sticka vad som helst.
– Höpö, höpö, du tror bara.

Jag hade förståndigt nog packat med stickkassen, men den kom hem tillbaka oanvänd.

Det blev lite diskussion om var vår sena lunch skulle intas. Bisin min skippade alla förslag i västra grannstaden. Det var för fint och för dyrt. Suck!

Det slutade med att vi åt var sin schnitzel på C&D nere vid Skeppsbron. Och nej, förstås orkade jag inte med hela den här portionen. Det börjar nog likna för mycket slöseri. Äldsta sonen föreslog att jag skulle ta en låda med mej hem. Men vad skulle jag ha ätit till de där pommes frites potatisarna och vad skulle resten av hushållet ha fått i sig?

Från stranden körde bisin min in till stan, för dragkedja skulle han ha och därmed basta. Jag var än en gång in i Marimette. Jag trodde faktiskt att jag hade köpt allt jag behövde och lite till i fredags när jag var där. 

Men jag kom ut med två dragkedjor och det här! Mycket osäkert om jag alls behöver någonting annat än garnnystanet och det där ljusblå brodyrbandet, men... Ja, vad ska jag säga? Slutförsäljning är farligt och en ryanål är väl aldrig fel!

Innan vi kom hem tog vi ett varv via mataffären.

Och jag kom hem med den här. Nu får jag skrapa mej i huvudet igen!

Idag har jag lärt mej en ny sak, visste ni att de där butikskassarna (kestokassi på finska) är gjorda i Tyskland? Nä, inte jag heller, men idag vände jag på kassen och där stod "Made in Germany". Tänk, varje dag får man lära sig nånting nytt.

Önskar er alla en fin torsdag.






tisdag, juli 16, 2024

Rekommendation

Idag ska jag bjuda er på nånting, som jag vanligtvis inte brukar göra, nämligen två vinrekommendationer. I tisdags för en vecka sedan fick jag nämligen två påbörjade vitt vinsflaskor. Det har varit gott att läska sig med ett litet glas då och då på kvällarna. Dock inte för mycket, för då går det ju inte att sticka, i synnerhet inte mönster!

Den här tyska rieslingen, Anselmann är riktigt god. Årtalet är 2022 och den finns i vår statliga butik. För att det inte ska uppstå komplikationer kommer jag inte att länka till affären i fråga. Men nu vet ni nästa gång ni står där omgiven av diverse flaskor och inte har en susning om vad som skulle vara värt att dricka.

Den andra flaskan jag varmt kan rekommendera är rödvinet Kaiken. Det hade vi på midsommaren. Yngsta sonen använde det i marinaden och sen använde vi det som måltidsdryck till det grillade köttet. Den här flaskan är från 2021.

I dagarna tre har bisin min gått och visslat på en melodi och han är en hejare på att vissla. Han brukar vissla med fåglarna och de är inte alltid så glada över konkurrensen. Melodin har förstås fastnat i mitt huvud och avlägset kom jag ihåg några svenska strofer. Tack vare Youtube fick jag fram När livet börjar le. Och när jag grävde riktigt djupt i mina hjärnvindlingar mindes jag engelska lyriken också "Heavenly shades of night are falling..." Twilight Time heter sången på engelska. Förvånande vad allt onödigt man kan hitta i sina hjärnskrymslen. Varifrån bisin min fick den i sitt huvud vet jag inte. Kanske nånting han hört på radion? Nu gäller det att försöka få bort den vackra öronmasken och få den ersatt med någonting annat eller kanske ännu hellre med tystnad.

Idag på eftermiddagen levererade jag den lappade Mumintunikan åt Lillan. Oj, vad hon pratar nuförtiden. Knappt jag hänger med i svängarna.

Nu önskar jag er alla en fin onsdag.

måndag, juli 15, 2024

Utbjuden på lunch

I måndags för en vecka sedan blev jag utbjuden på lunch av min väninna T. Bland ställena i stan valde vi C&D vid stranden. Bäst att passa på medan det ännu är sommar och varmt, för på vintern är restaurangerna nere på Skeppsbron stängda.

Jag valde Bodans tortilla. Så glad att den är tillbaka på menyn, för det är en lagom stor portion för mej. Och den är också lagom kryddig, så jag klarar av att äta den. Mums!

Efterrätten åt vi i Mattssons kiosk och jag valde igen Brittatårtan, för att den är så god.

Det var riktigt skönt att sitta där vid vattnet och förbättra världen. Innan vi lämnade kiosken hann vi ännu med en mjukglass. Bäst att passa på, för jag har åtminstone inte ätit mycket glass ännu i sommar.

Jag kom hem med en presentpåse, som innehöll:

Vackra silverörhängen...

... en hjärthandduk och...


... ett fint egenhändigt ihopknåpat kort. Stort, stort tack, för både lunchen och de fina gåvorna.

Idag har jag varit iväg med bisin min till västra grannstaden. Vi lämnade av äldsta sonen vid huset där han ska vara kattvakt några dagar. Därefter var det dags för både Puuilo och Motonet. I den först affären klappade jag lite garn, men köpte förståndigt nog inget. I Motonet hade jag som vanligt trååååkigt!

Önskar er alla en riktigt fin tisdag.





söndag, juli 14, 2024

Lappat och klart, klappat och klart

Bisin min har börjat oroa sig för min lättja. Jag sa ju åt honom att jag skulle bli den lataste pensionär han någonsin skådat. Men nu har det börjat bekymra honom:
– Vi kan väl komma överens om att vi gör åtminstone en sak per dag, frågade han bedjande häromsistens.
– Jovisst, det passar riktigt bra, svarade jag glatt och tänkte på stickning och virkning. Men den glädjen blev inte långvarig, för bisin min tyckte inte att det kan räknas. Suck!

Hur som helst i fredags kom jag äntligen till skott och fick en söm lappad på en second hand Mumintunika. Och vet ni, det räknade jag som att ha gjort en sak den dagen. Nåja, lugn bara lugn. Jag tog ju hand om disken också, så...

Modell: Femminuters hjärta, fyra stycken
Start: 13.6.2024
Färdig: 13.06.2024
Garn: Bomullsgarnsrester
Åtgång: 2 g
Virknål: Nr 3
Design: BautaWitch
 
Jag gillar skarpt det där femminuters hjärtat. Går supersnabbt att virka och här blev det ju faktiskt ganska bra lappar, eller hur? Undrar var jag lade det där fjärde hjärtat, som inte behövdes på den här tunikan. Hmm...
 
I fredags sydde jag äntligen den där ärmsömmen, som höll på att spricka upp. Nu har jag kommit ett steg längre med min symaskin. Jag kan spola, så jag får undertråd, jag kan trä tråden, den övre alltså och jag klarar av att byta undertrådsspolen. Det tar sig så sakteliga. Strunt nu i att bisin min fnyste och tyckte att min insats i fredags var ytterst minimal. Men, hurra, lappat och klart!
 
Igår hann jag få på en tvättmaskin. Idag har jag varit desto aktivare och fått på både en tvättmaskin och diskmaskin. Dessutom har jag gjort klappgurka!
 
Och det är inte fy skam med tanke på hur ohäv jag är i köket. Skakagurka kallar vi den här inläggningen. Snabbt, enkelt och behändigt. Ja, och gott förstås. Klappat och klart!
 
Önskar er alla en riktigt fin måndag.

 

 

 


lördag, juli 13, 2024

Kvällsnöje

I två dagars tid talade bisin min inte om annat än kvällstorget i Ringborg. Dit skulle han på uppköp, hans kvällsnöje igår på fredag. Dit körde vi alltså igår. När vi åkte där på skärgårdsvägen kom vi överens om att den här gången måste vi nog köpa nånting av Heidi också, annars blir hon ledsen. Efter lite divividerande (diskuterande) kom vi på att vi köper en torrkaka. Det var så gott torsdag kväll då vi blev bjudna på blåbärsbulle och torrkaka samt smörgås.

Sommartorgen i vårt avlånga land är nästan som sommarteatern, nån gång under sommaren måste man bara iväg och besöka dem. Före midsommaren var vi ju ner en sväng till Ringborg och så också igår kväll. Där är mysigt med lagom få försäljare, eller lagom många om man vill se det så. Själva föreningshuset, Ringborg ligger på en så vacker plats nära stranden.

Jag ställde mej i fiskkön, för att köpa en bit rökt lax då ingen sik fanns. Bisin min stod vid grönsaksståndet och storhandlade, för han köpte en liter ärter, nypotatis, frilandsgurkor, morötter och bönor. Tyvärr inga jordgubbar.

Sommartorget i Ringborg öppnar officiellt klockan 18, men de flesta kunderna är på plats redan 17.30. 18:08 hade vi handlat allt och var färdiga. Då var det dags att sätta sig ner med dricka och lite ätbart från buffén.

Jag valde laxsmörgås på mörkt bröd. Mumsfilibabba!

Både bisin min och undertecknad blev eld och lågor då vi såg att det fanns så här stor och fin drömtårta. Riktigt god! Bara för den här drömtårtans skull "lönade" det sig att åka ner till Ringborg!


Och jodå, vi kom hem med en tigerkaka, bullar och...

... spritsar.

När vi trodde att vi hade handlat färdigt sprang Heidi ännu efter oss och frestade med de här småbröden

Danska äppelbakelser, ett småbröd, som svärmor, salig i åminnelse, alltid bakade till julen. Så spröda och goda att de alla blev uppätna redan igår kväll.

Från sommartorget körde bisin min ner till Söderby udden.

Det är en fin naturupplevelse. En stund satt vi båda kvar i bilen och mumsade på ärterna. Igår kväll var där ett ungt par, som packade för en längre kanotfärd och två äldre damer med en boxerhund. Bisin min fick en trevlig pratstund med dem medan jag satt kvar i bilen och lyssnade på Herman Hagnäs, sommarpratare. Han är solist i Guns Rosor och spelade både dansmusik och bland annat Hurriganes i sitt program.

Väl hemma satt jag sedan och stickade medan bisin min zappade hejvilt mellan olika tv-kanaler. Stickning är ett mycket trevligare kvällsnöje än tv-tittande.

Önskar er en riktigt skön söndag.







fredag, juli 12, 2024

Slutförsäljning

Kära vänner, igår blev ni tyvärr utan blogginlägg igen och det beror på att det verkliga livet tog över, så att jag inte alls hann med något datoriserande. Till saken hör att jag var hemma först efter klockan 23 igår kväll. Och till råga på allt, så startade jag ett nytt stickprojekt!

Igår steg jag upp först halvtio, för det var så skönt att sova. Sedan såsade jag på lite och var just i färd med att planera dagens frukostintag, då vår yngsta son knackade på dörren. Han var på väg till stan för lunchintag och undrade om jag ville följa med. Det ville jag förstås.

Ingen frukost, utan jag hoppade direkt till lunchen, som vi åt på Neste Ankkurituuli. Finns inte många lunchställen öppna nu i juli i stan. De flesta går enligt a la carte, alltså matlistan eller menyn, som det så vackert heter.

Med mätta magar fortsatte vi in mot stan. Jag frågade om vi kunde besöka den lokala gardin/garn/sytillbehörsaffären, som nu har slutspurt på slutförsäljningen.
– Va, ha inte den stängt ännu? Du var ju redan dit på rea.
– Jo, men nu säljs det sista bort, för den stänger 27 juli.

Och jo, dit for vi och jag blev "medvetslös", som bisin min säger när jag tappar vett och förnuft i en affär. Hem kom jag med:

Garn! Längst framme Kuura med glitter.

Isoveli behövde jag till mitt nya projekt, så det var som hittat!

Utan verktyg kan man inte handarbeta, så lite stickor och virknålar måste jag ju bara ha. Väl hemma så saknade jag strumpstickor nummer 4½. Borde ännu ha köpt en sådan förpackning. Men det visste jag inte då i  affären.

Nån gång ska jag sy också, hoppas jag i varje fall. Lite garn att stoppa med och annat smått och gott.

Tygmärkena kostade 1 €/märke. De här två valde yngsta sonen ut åt mej medan jag köpte gummibanden.

Och så förbereder jag mej inför julen med paketpapper och servetter...

... kuddfodral och...

... en julduk/jullöpare.

– Det där är sen int en leksak, sa ägarinnan.
– Jag vet, svarade jag glatt och köpte fåret ändå! Hen får ingå i min fårsamling, som nu består av hela två stycken!

I affären blev det ännu massor kvar för er andra att fynda. Sorgligt är det att hon slutar. Nu kan man inte kvista in och få knappar till diverse stickprojekt. Nej, nu måste man planera ordentligt från början och sen åka iväg nånstans. Suck!

Från mataffären kom jag hem med senaste numret av Allers.

Och kan ni tänka er, jag klarade direkt av tre gula rutor i A-korsordet. Det ni!

Igår innan vi skulle iväg på visit söderöver, hann jag lägga upp maskor till det här projektet, Kaarna-halvvantar. Och vet ni, efter kaffet/teet med supergod blåbärsbulle, vågade jag faktiskt dra fram min stickning! Inte ens bisin sa ett knyst om det. Husvärden lade in beställning på en stickad mössa, få se om han menade allvar.

Nu önskar jag er alla en riktigt skön fredagskväll.













onsdag, juli 10, 2024

Inte en maska

Onsdag = stickcafédag och så var det också idag. En del är förstås förhindrade att delta, för det finns så mycket annat på sommaren. Gäster, stugliv, utfärder med mera. Jag var själv lite tveksam till att delta, för jag har inte hunnit sticka nånting alls sen förra veckan. Stickandet har liksom inte alls lockat. Lite ivrig blev jag i början av veckan då jag på måndagen fick en förfrågan om jag kunde sticka torgvantar. Men sen visade det sig att de borde ha varit färdiga före klockan 16 igår. Och så snabb är jag inte att sticka, absolut inte. Men nu har jag dessvärre hittat en massa fina mönster på pulsvärmare/torgvantar, som jag skulle vilja testa att sticka. Men jag ska försöka hålla mej i skinnet och allra först ta itu med de halvfärdiga projektena.

Från stickcaféet kom jag igen hem med en gåva av U.

En vacker virkad stjärnduk, vit och rosa, precis mina färger. Tack för den!

Vi var tre damer som läskade oss med en god Aperol Spritz medan vi väntade på maten.

Vet ni, jag var en lite krånglig kund idag på Bistro Kronan, för jag begärde köttbullar i gräddsås. Det är egentligen en barnportion, men jag fick en vuxenvariant av den. Tack för det! Jag visste faktiskt inte vad jag annars skulle ha valt från menyn. Jag kände inte riktigt för skagensmörgås idag igen.

Som dessert valde jag chokladfondant med glass. Mumsfilibabba!

Idag satt vi ute på terrassen, för det var så många människor inne i bistron. Det fläktade skönt och fungerade annars bra, bortsett från två saker. Den ena var det att springorna mellan bräderna i terrassen var så stora att ingen av oss vågade sticka en endaste en maska. Tänk om vi hade tappat en strumpsticka! Den hade omedelbums försvunnit ner mellan springorna och så skulle stora socksticksslukarmonstret ha dykt upp och farit iväg med stickan. Huuu!

Det andra var trafiken, som brummade på och överröstade vår intressanta diskussion om bland annat spetsstickning. M ska börja med sådant nu i vinter. Hon hade med sig en underbar bok med härliga mönster på stickade sjalar. Mycket tunt garn, så det blir nog tålamodsprövande.
Stöldvågen, som har dragit fram över stan var ett annat givet samtalsämne.

Före jag körde iväg till stickcaféet besökte jag R-kiosken. Jag skickade in krysslösningar från Mästarkrysset nummer 3 2024. Och det bara för att det är lite kul. Vinstchanserna är garanterat minimala. Nå, nu hade jag då ingen krysstidning längre att lösa i, så jag tänkte att jag kan köpa en ny där i kiosken. Men oj, vad besviken jag blev, alla krysstidningar var på finska utom en sudokutidning. Obegripligt, som om det inte finns en massa krysslösare på svenska här i stan? Nå, tänkte jag, jag köper Allers så får jag A-korsordet och lite tuggmotstånd. Men sjuttons sjutton, ingen Allers heller! Tänk, förr i världen fanns det nästan vilken tidning, som helst i R-kiosken, men inte nu längre. Suck!

Jag fick nöja mej med Hemmets Veckotidning, som hade dagens datum på pärmen. I den här kryssbilagan är det på tok för många lätta kryss för mej.

I Tjugo frågor kunde jag redan fylla i femton av tjugo gula ord. Så ja, resten blir ju rena rama fylleriet, inte mycket tuggmotstånd där inte.
Kanske bäst att prenumerera på Mästarkrysset, vad tror ni?

Nu önskar jag er alla en fin torsdag.