- Det luktar, har morfar i huset nu klagat i flera dagar.
- Nej, det gör det inte. Det doftar!
- Det stinker, utropade jag förtvivlat i morse.
- Ja, jag sa ju att det luktar, mumlade morfar i huset sömndrucket.
- Nä, det här är kattmaten, som stinker. Det luktar inte ens. Det stinker!
Så gör det alltid när katterna får någonting fiskaktigt, som de förstås älskar. Så det gäller att lägga en knipa om näsan och lida.
Morfar i huset har klagat på min finfina doftranka, som jag fick i tackgåva av mina härliga kursdeltagare i våras.
Och den luktar minsann inte. Den doftar ljuvligt underbart! Den blommar andra gången nu. Härligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar