Hembygdskultur

I söndags var jag igen ute på vift. Den här gången handlade det inte om bilkultur utan om hembygdskultur.

Jag startade i Wårkulla hembygdsgård där man under söndagarna i juli kan ta del av utställningen Kaffe, tobak och brännvin. I söndags var Rolf Höglund, vars grejer är utställda, på plats och berättade om de olika prylarna. Intressant.

Gamla tobaksaskar finns utställda. Själv har jag ingen personlig relation till dem, men Työmies är en legendarisk sort, som många äldre pratar om ännu och som förekommer i många gamla finska svartvita filmer.

Här är exempel på reklamgåvor från förr. Kommunen till höger är ju nu endast stadsdel.

Kaffepannor i långa rader.

I den här kan man också koka kaffe. Den där glaskokaren kom i tiderna från Amerika.

Med varje kaffepaket följde det samlarbilder. Snygga gamla bilmodeller är det som gäller här. Kanske man skulle börja samla på sådana här kort? Dubbelmorfar bara fnyser åt det där och meddelar att det enda vi kan börja samla på är Pez, för de tar så litet utrymme. Haaa, säger jag bara!

Socker hör ihop med kaffe och förr i världen drack man på bit från fatet. Också någonting man kan få se i gamla svartvita finska filmer. Förr var det så att sockret kom i en stor konformad bit, som man sedan yxade ner till mindre. De små sockertopparna knep man sedan av med tång. Smulorna som blev över rann ner genom hålen i i bottnen och i lådan som kunde dras ut och simsalabim, så hade man strösocker!

Här är en gammal brödrost. Först rostades brödskivorna på ena sidan. Sedan svängde man på dem med ett enkelt handgrepp och simsalabim rostades skivorna på andra sidan. Kul uppfinning, också den från Amerika.

Gamla glasflaskor finns till allmän beskådan.

Och till all tur finns här någonting också för tedrickare att titta på. Ryskt.

Från Wårkulla hastade jag vidare till grannkommunens hembygdsgård. Där firades den lokala hembygdsföreningens 90 års jubileum. Det var tjo och tjim, sång och dans, musik och servering. Och förstås tal och utdelning av förtjänsttecken.  Jag hade riktigt trevligt sällskap och hälsade på flera vänner och bekanta. Skönt att ha rötterna i bygden och vara lite "ökänd"!

Vackert dekorerat på gårdsplanen. Nu är det alldeles säkert. Jag behöver också en pionbänk! Dubbelmorfar får säga vad han vill.

Gungeligung! Det kunde man göra i den stora gungan. Jag avstod dock, för när festen var slut och gungandet tog vid på allvar, då öppnade sig också himlen.

Östra Nylands Folkdansdistrikt rf:s dansare är riktigt duktiga. Här står de på parad.

Ex tempore ordnades det en liten folkdräktskavalkad. Här den vackra liljendaldräkten, den dräkt jag själv skulle bära om jag ingick i hembygdssammanhang. Nu håller jag mej dock till slitna jeans och uttjänta blusar i stället. Man ska ju inte köpa nytt, eller hur?

Hembygdsföreningen bjöd på supergod jordgubbskaka och kaffe, samt riktig kalasmat; Bondost på bullskiva. Det serverades också äppelmust gjord på gårdens egna frukter.

Det var en innehållsrik och skön söndag här i hemtrakterna.
Nu har jag igen suttit här framför datorn nästan hela dagen, så nu är det dags för mej att sticka färdigt ett litet framstycke. Har ju en del nytt garn som jag vill börja använda nu! Sedan får dubbelmorfar säga och tycka vad han vill!